Australien Pt. 8 - Rehab, Regn & Rugby
Godkväll och välkommen till det åttonde inlägget från rum 345-3.
..
..
Med bara en träningsdag kvar sprider sig lyckan över gruppen, samma middag och en halvtaskig frukost i över tre veckor blir tillslut en smula... värdelöst. Det märks dock att säsongen håller på att ta slut, middagsutbudet är plötsligt hälften så stort, och vi är inte bara det sista puckelpist-laget kvar, den totala folkmängden är kraftigt förminskad. Kan tänka mig att det även beror på att det fantastiska vädret vi fått leva med plötsligt slog över till vad vi kallar Åre-väder, eftersom det förändras ungefär med en timmas mellanrum.
..
Det är inte alltid tokigt att vara skadad.
..
Gårdagen var min första som ensam skadad, och då tog jag tillfället i akt att städa upp lite hemma på rummet, första gången sen ankomsten, det kändes vettigt med tre dagar kvar. Sedan gjorde jag tre fyspass hemma på golvet, innan resten av truppen rullade tillbaka från berget och vi tog en gemensam omgång på gymmet. Per körde bland annat något challenge där han skulle göra 1000 armhävningar på 90 minuter om jag förstod saken rätt. Fråga honom hur det gick. Som alltid hade jag en kväll-genomgång av ryggen med Janne och vi konstaterar nöjda att det går ungefär så fort det möjligen kan göra, och åt helt rätt håll. Tryckte naturligtvis i mer piller och mer ström innan läggdags. ..
Jag vaknade imorse till ett smattrande mot taket och trodde till en början att dagen skulle vara fasligt likt den föregående. Knappt hade jag satt mig på sängkanten innan Fredrik öppnar dörren och slänger in pjäxorna. Tydligen har regnet och en tillhörande vind satt stopp för alla lift-åkande aktiviteter uppe på Blue Cow, och två timmar efter avfärd var alltså hela gänget nere på The Station igen. Coacherna bestämde kvickt att vi återigen skulle besöka gymmet, och efter lite svettande tog vi lunch nere på centrum. På eftermiddagen vandrade jag och Martina ut på ängarna bakom huset, för att hålla igång cirkulationen, för ryggens skull. Den lokala Känguru-klubben hade årsmöte vid första stängslet, bygdens Hästförening var ute på motionsrunda längs stängsel nummer två. Vi valde att göra ninjasparkar.
..
..
Regnet övertog tyvärr ganska snabbt, solen gick i moln, vinden tilltog, vi vandrade kvickt hemmåt. Nu lyssnar vi till Magnus Betnér i bakgrunden till bloggandet, och jag tror de flesta redan har börjat förbereda sig för våra två dagar i Sydney, där vi bland annat kommer besöka slutspelen i Australian Rugby League, matchen mellan Tigers och Dragons. Jesper beslutade tidigt att Sverige är Dragons-supporters, och han gick så pass långt att släta till hela ansiktet utom mustaschen för att bli, som han kallade det, Sydney-fin. Jag är helt säker på att det kommer bli sjukt kul, nu ska jag ta min tredje promenad för dagen, eftersom det inte dröjer länge från våran hemkomst till nästa läger. Tänker inte låta den här ryggen stå ivägen för nånting, eller lite mer delikat, "Pain is temporary, glory is forever". Över och ut.
Ludvig
Ludvig
Kommentarer
Trackback
