Proud
Hej och välkommen till andra gången jag skriver det här inlägget.
..
Efter att prognosen berättade för oss om dagens taskiga väder ändrade vi snabbt om planen och bestämde vila. Molnen samlas utanför fönstret och vi ligger i varsin säng och stretar med det halvtaskiga nätverket. Jag har nämligen redan skrivit allt detta redan, men internetguden tyckte det var passande att ta bort allting då jag försökte publicera inlägget. Dagen började annars bra med att vi skickade den årliga beställningen till vår handsk-sponsor Hestra, och för några dagar sen dök det upp en leverans från vår nya sponsor Scott, innehållande hjälmar, goggles och ryggskydd. Tack för det!
..
Efter att prognosen berättade för oss om dagens taskiga väder ändrade vi snabbt om planen och bestämde vila. Molnen samlas utanför fönstret och vi ligger i varsin säng och stretar med det halvtaskiga nätverket. Jag har nämligen redan skrivit allt detta redan, men internetguden tyckte det var passande att ta bort allting då jag försökte publicera inlägget. Dagen började annars bra med att vi skickade den årliga beställningen till vår handsk-sponsor Hestra, och för några dagar sen dök det upp en leverans från vår nya sponsor Scott, innehållande hjälmar, goggles och ryggskydd. Tack för det!
..
Jag beslöt mig förra vilodagen för att ta med nykomlingarna på en liten äventyrsfärd. Den börjar med en vanlig stig, men innan man är nere får man uppleva extrema höjder, bäckar, broar, tunnlar, klättring, nedlagda dammar och allt möjligt man kan tänkas begära. De var väldigt fascinerade tvåor jag hade med mig ner från berget. Detta illustreras på bilderna nedan.
..
Morgonen efter stod vi som vanligt och fightades i liftköerna upp till glaciären. Det är en väldigt kaotisk tillvaro mellan de tre gondolerna, och man får vara på tårna för att få någon plats över huvud taget. De trycker in så mycket folk i varje gondol att det nästan känns som man får slåss om luften där inne, men efter mycket om och men är det naturligtvis värt det när man skådar ner över puckelpisten första gången, molnen lyser med sin frånvaro och snön är alldels lagom hård. Vi har haft de bästa träningsförhållandena på elva år om man frågar Per Spett, både vad gäller backen och vädret. Trots att backen får mer atleter i sig varje dag håller den form och stil och det är verkligen kul att åka. Vi har även vår protagrapher Alex Höken Olofsson som är här och förevigar alla ögonblick, alla snöbilder nedan är från hans lins.
..
Morgonen efter stod vi som vanligt och fightades i liftköerna upp till glaciären. Det är en väldigt kaotisk tillvaro mellan de tre gondolerna, och man får vara på tårna för att få någon plats över huvud taget. De trycker in så mycket folk i varje gondol att det nästan känns som man får slåss om luften där inne, men efter mycket om och men är det naturligtvis värt det när man skådar ner över puckelpisten första gången, molnen lyser med sin frånvaro och snön är alldels lagom hård. Vi har haft de bästa träningsförhållandena på elva år om man frågar Per Spett, både vad gäller backen och vädret. Trots att backen får mer atleter i sig varje dag håller den form och stil och det är verkligen kul att åka. Vi har även vår protagrapher Alex Höken Olofsson som är här och förevigar alla ögonblick, alla snöbilder nedan är från hans lins.
..
Inte bara solsken skall jag ta upp, sjukdomarna sprider sig i laget och senaste offret var Jens som var tvungen att stå över en dag, och ännu värre är det för Felix, som valde att överrotera kraftigt i övre hoppet och fick åka expresstransport ner till närmaste sjukhus. Där konstaterade man en bättre hjärnskakning och skidåkandet är således över för honom. För denna gång. Själv har jag en axel som krånglar och därav spenderar jag 30 minuter per kväll på Jannes bänk med nålar instuckna på strategiska ställen. Axeln tvingar mig byta ut vissa delar av fysträningen, men det påverkar inte skidåkningen och det är jag evigt tacksam för. Annars mår laget väldigt bra, det spelar mycket tvspel, det skypas hem till Sverige. Det ges massage och lagas mat, nästan så man tror man har bosatt sig här.
..
Kanske är det luften i Zermatt, kanske är det att vi just gick in i Oktober, kanske är det något annat, men varje år får jag ett nervöst sammanbrott i den här backen. Dagar när det känns som ingenting fungerar, och som om det aldrig kommer göra det igen. Stressen och pressen blir en ond spiral som blir värre ju längre man fortsätter. Därför är det skönt att jag bevisade för mig själv att det går att vända, och allting är inte katastrof bara för att en detalj inte sitter, i ett större perspektiv är det ändå tillräckligt bra och där handlar det väl återigen om att våga vara nöjd. Säsongen kryper på, snart är det tävling och VM och allt vad det heter, och det är lätt att få panik för att man inte känner sig redo. Jesper pratar om att se det som en personlig utmaning, hur proffsig man kan vara fast det inte går som på räls. Att träna på att lyfta blicken och inte fastna i dåliga vanor. Kanske krävdes det att jag skulle bli förbannad att det skulle släppa, kanske tog jag bara en längre väg till att lyckas, jag vet inte. Men jag vet att alla negativa perioder har ett slut, jag måste bara lyfta blicken och se det. Nu har legat i sängen alldels för länge, det börjar rycka i skjutfingrarna. So long.
..
Ludvig
..
Kanske är det luften i Zermatt, kanske är det att vi just gick in i Oktober, kanske är det något annat, men varje år får jag ett nervöst sammanbrott i den här backen. Dagar när det känns som ingenting fungerar, och som om det aldrig kommer göra det igen. Stressen och pressen blir en ond spiral som blir värre ju längre man fortsätter. Därför är det skönt att jag bevisade för mig själv att det går att vända, och allting är inte katastrof bara för att en detalj inte sitter, i ett större perspektiv är det ändå tillräckligt bra och där handlar det väl återigen om att våga vara nöjd. Säsongen kryper på, snart är det tävling och VM och allt vad det heter, och det är lätt att få panik för att man inte känner sig redo. Jesper pratar om att se det som en personlig utmaning, hur proffsig man kan vara fast det inte går som på räls. Att träna på att lyfta blicken och inte fastna i dåliga vanor. Kanske krävdes det att jag skulle bli förbannad att det skulle släppa, kanske tog jag bara en längre väg till att lyckas, jag vet inte. Men jag vet att alla negativa perioder har ett slut, jag måste bara lyfta blicken och se det. Nu har legat i sängen alldels för länge, det börjar rycka i skjutfingrarna. So long.
..
Ludvig
..
..
..
..
..
..
..
..
Nya perspektiv
Hej världen!
..
Jag öppnade just en budget-energidryck och lyxar till kvällen före vilodagen med att vara vaken lite längre än normalt. Ryktena säger att morgondagen kommer bjuda på mordorväder och därav kommer liften gå i strejk. Passar oss perfekt efter fyra bra dagar på glaciären. Bland annat har vår flintskallige Grek och vår hoppguru Lars anlänt, och med dem en drös med nya kläder från Tenson. Kläder som vi redan hunnit använda två dagar, och förvirringen mellan oss och amerikanerna är total, det är nämligen identiska färger. Tur att jänkarna byter om några veckor. Under de senaste dagarna har vädret spelat för vårt lag och många näsor haro blivit röda.
..
Lägenhet 340 extraknäcker som ungdomsgård för hela svenska lägret, mycket på grund av tillgången till TV-spel, och kanske lite för saknaden av vuxna. Jag tror fler timmar ägnas framför tv-skärmen än någon annan stans, Ricky blev helt förskräckt när han insåg att vi inte ens har åkt skateboard än, det verkar helt enkelt mer tillfredställande att döda virtuella militärer. Det är naturligtvis trevligt att ha det yngre gardet med på resan. Vårt underbara skidgymnasium bidrar med fem atleter och en välklädd coach även känd som Fripps, alla kämpandes dag ut och dag in för att platsa bland landslagen från alla världens hörn. Det är kul att se att de även lyckas väldigt bra, men skånes David Deliv har bidraget med lägrets crash so far, han jämförde den med en rejäl hockeytackling. Jag trodde han inte skulle gå på flera dagar. Starkt jobbat.
..
Vi sprider lite sjukdomar mellan lägenheterna och sandvikens Oscar Eriksson ligger däckad sen två dagar tillbaka, hoppas det inte var mitt fel, hoppas ännu mer att vilodagen är tillräckligt för att han skall återvända till full styrka! Puckeln är rent ut sagt fantastisk. Övre hoppet är en av svårigheterna, då det är byggt som ett step-up, alltså väldigt hög landning jämför med kicken, och då krävs det mer fart än vad man först tror. Men självklart är det bra att ha nånting lite knepigare i backen. Trots att det var lite hårdare idag kunde alla göra sina åk utan problem och Jesper var imponerad.
..
Jens gör löjligt bra dspin 1080, därför får han en idolbild nedan. Ricky beklagar sig över att hans telefon börjar bli till åren och inte kan ha instagram. Lille Nisse springer runt till alla som vill höra och ber om råd när det kommer till att prata med damer. Han får kanske för många åsikter, han ser väldigt nervös ut. Adam tittar mest på golf, eller Master Chef USA. Resten spelar tvspel. De andra lägenheterna har jag sämre koll på, jag vet att vi planerar en liten bergstur imorgon för att fördriva tiden, det kommer säkerligen bli lite tennis också.
..
Livet ter sig väldigt lika på läger som sagt. Man får in väldigt bra rutiner, men det sker stora underverk på snön, och jag försöker alltid vara lite nöjdare över det som är bra. Lyfta blicken lite. Lars brukar plåga mig med att tvinga mig till att säga tre bra saker om ett hopp, ett åk, eller en dag. Det är svårare än man kan tro, i alla fall för mig. Kanske är bra att Annika kommer ner och skäller lite på mig nästa vecka. Jag hade nöjet att dela lifttur med en amerikans tjej idag, och hon berättade att från början ville hon inte jobba med mental träning. Hon kände det som att visa en svaghet, hon ville visa att hon var stark och inte behövde sådant. Efter kontinuerlig träning älskar hon det och vill inte ha en dag utan det. Jag vet inte men det känns som en ganska vanlig känsla, även om ingen vill säga den högt. Att styra tankarna känns difust och kanske onödigt, det är inte förrän man börjar behärska det som man märker hur bra det är. Jag uppskattar verkligen att få åsikter utifrån, det ger mig lite perspektiv, och kanske tänker jag lite annorlunda när jag har nästa möte med Annika, jag hoppas på det, annars kommer Lars och slå mig med sin hackspade. Nu börjar energidrycken gå ur kroppen och det är dags att avsluta dagen, och avsluta den första träningscykeln. Med längtan till nästa sätter vi punkt för idag, och visar lite bilder från dagarna som gått.
Över ut
Ludvig
Över ut
Ludvig
..
..
..
..
..
..
