ludvigfjallstrom

Godkväll.

Tvättmaskinen gör några tappra sista varv, disken står på bänken och väntar på att få bli ren. Julia sover, jag och Per har precis kommit ut från bastun och funderar över olika tidszoner. Det börjar ligga mer och mer prylar längst golvet, inför flytten nästa vecka verkar ingen riktigt bry sig ändå. Skidkläderna droppar fortfarande lite vatten efter dagens träningspass. Plusgrader är sällsynt här uppe, och det för med sig en stor effekt, allting blir väldigt blött. Backen, kläder, vägar, bilar, den lilla putsduken i jackan är meningslös efter en användning, då den bara omlokaliserar vattnet på glasögonen, snarare än att ta bort det.

I lägenheten bredvid påbörjade man precis en ny golfturnering på playstationet. Adam sitter och trivs i mitten, nöjd för att han är bäst på golf, nöjd över att vara äldst och få bestämma, men kanske mest nöjd för att bredvid hans säng, på det lilla nattuksbordet, står nu en liten ko-klocka, och den har Adam slitit väldigt hårt för. Svängradie nr 2 i spöregn på backens baksida är ingenting man lär sig på en kvart, men med hårt slit kan till och med en sunne-bo lära sig hemligheten och segra över såväl sandvikare som åre-åkare.

Janne var också nöjd idag, han fick dels beröm för sin skidåkning, och som inte det vore nog fick han byta arbetsuppgifter med Lars, och behövde inte längre stå längst upp i backen där det blåser mest, utan halvägs ner i lä. Vi plockade ner greken på jorden genom att påminna honom hur det såg ut när han skulle ta sig ner för puckelbacken i Val Saint-come, i vintras. Då skämdes vi.

Ett löjligt lång telefon-nummer ringde mig idag, och några timmar senare stod jag med mina kära dynastar i händerna, det var dock efter både träningen och tävlingen, men på fredag kommer snön önska att det aldrig föll, då skall vi köra som bara den. Imorgon kl 2 är coacherna kallade att assistera vid byggandet av puckelbacken, och på fredag blir således första träningsdagen i puckel sedan Zermatt. Helt klart skönt att få åka lite igen.

Dagens bilder kommer från Adam, som försöker bevisa att han är mer än bara videobloggare. Per har berättat om sina drömmar att bygga hus, Lars och krossat ett glas och Fredrik börjar få dreads. Tvättmaskien snurrar fortfarande, disken står kvar på bänken, skräpet ligger kvar på golvet, men imorgon ska vi vila, och min säng ropar på mig. Godnatt.

Ludvig

Godkväll.

..

Tvättmaskinen gör några tappra sista varv, disken står på bänken och väntar på att få bli ren. Julia sover, jag och Per har precis kommit ut från bastun och funderar över olika tidszoner. Det börjar ligga mer och mer prylar längst golvet, inför flytten nästa vecka verkar ingen riktigt bry sig ändå. Skidkläderna droppar fortfarande lite vatten efter dagens träningspass. Plusgrader är sällsynt här uppe, och det för med sig en stor effekt, allting blir väldigt blött. Backen, kläder, vägar, bilar, den lilla putsduken i jackan är meningslös efter en användning, då den bara omlokaliserar vattnet på glasögonen, snarare än att ta bort det.

..

I lägenheten bredvid påbörjade man precis en ny golfturnering på playstationet. Adam sitter och trivs i mitten, nöjd för att han är bäst på golf, nöjd över att vara äldst och få bestämma, men kanske mest nöjd för att bredvid hans säng, på det lilla nattuksbordet, står nu en liten ko-klocka, och den har Adam slitit väldigt hårt för. Svängradie nr 2 i spöregn på backens baksida är ingenting man lär sig på en kvart, men med hårt slit kan till och med en sunne-bo lära sig hemligheten och segra över såväl sandvikare som åre-åkare.

..

..

Janne var också nöjd idag, han fick dels beröm för sin skidåkning, och som inte det vore nog fick han byta arbetsuppgifter med Lars, och behövde inte längre stå längst upp i backen där det blåser mest, utan halvägs ner i lä. Vi plockade ner greken på jorden genom att påminna honom hur det såg ut när han skulle ta sig ner för puckelbacken i Val Saint-come, i vintras. Då skämdes vi.

..

Ett löjligt lång telefon-nummer ringde mig idag, och några timmar senare stod jag med mina kära dynastar i händerna, det var dock efter både träningen och tävlingen, men på fredag kommer snön önska att det aldrig föll, då skall vi köra som bara den. Imorgon kl 2 är coacherna kallade att assistera vid byggandet av puckelbacken, och på fredag blir således första träningsdagen i puckel sedan Zermatt. Helt klart skönt att få åka lite igen.

..

..

Dagens bilder kommer från Adam, som försöker bevisa att han är mer än bara videobloggare. Per har berättat om sina drömmar att bygga hus, Lars och krossat ett glas och Fredrik börjar få dreads. Tvättmaskien snurrar fortfarande, disken står kvar på bänken, skräpet ligger kvar på golvet, men imorgon ska vi vila, och min säng ropar på mig. Godnatt.

..

Ludvig

..

..

Idag har vi havt två pass med flats, det vill säga positionsåk, inte i en platt backe, en lutande, men utan pucklar. Hopp-coach Lars var väldigt nöjd med dagens väder, som om det inte hade varit för all snörök från de tungt arbetande maskinerna, hade varit nästan utopiskt. Ingen vind, solen längs horisonten som på film, minus åtta grader, måste antecknas som nytt rekord i Ruka-historien.

..

..

Mina skidor har fortfarande semester, så Jens kolfiber-plankor fick duga idag, klar skillnad men må hända nyttig omväxling! Vårt enda feminina sällskap stod för kvällsmåltid som uppfyllde alla krav! Till kaffet hade vi upptaktsmöte om morgondagens prestigefyllda positionåks-tävling där den vandrande ko-klockan kan få byta ägare. Tidigare vinnare är Jens, Emil och Fredrik, men ingen har ägt den mer än en gång.

..

Andra rapporter kan lyda om att backen byggs på torsdag, vår förra coach lag tyckte lägenheterna var för små och flyttade bort, Per är nöjd med sina nya lagg, Julia borstar tänderna och hoppar upp och ner vid tanken på mer Lemarc. Per hälsar Crazy Bananas. Resten har jag ingen koll på för tillfället, så det bli imorgon, stay cool!

..

..

Så idag åkte vi i total blindness från Åre till Järpen, sov sedan från Järpen till Östersund, flög till Stockholm och hann precis in på nästa plan mot Luleå. Efter att ha slocknat innan vi ens lämnade marken var lyckan enorm när jag vaknade och vi redan landat, score! Förvåningen var värre när jag klev in på Arlanda igen, vi hade alltså bara vart uppe och vänt, för att sedan landa och vandra in på exakt samma gate som tidigare. Inte helt tokigt att få hinna med en liten lunch i väntan på nästa avgång. Så väl i Luleå kom allas väskor och allas skidor, och Jens hade till och med koll på pjäxorna, men det sista och självklart mest vitala skidfodralet kom aldrig rullandes genom den lilla plastförsedda öppningen. Kort snack med trevlig tjänsteman och vi lämnade Luleå i två hyrbussar, med inget mer än ett telefonnr. 
Haparandra bjöd traditionsenligt på lunch och en strips-portion avsedd för en cyklop. Under handlingen på Ica Maxi ringde flygplatsen och berättade glatt att skidorna hittats igen i München, och kommer förhoppningsvis nästkommande dag. Hur exakt fick dom för sig att skicka prylarna dit?

..

Runt sju timmar senare var i vart fall framme i Ruka, och jag, Spettet och Julia packade oss in i en övervåning strax utanför centrum. Min nya telefon sammarbetar inte alls med datorn så några bilder som jag själv tagit får ni vänta med, men jag tror Adam har en ny häftig videoblogg på gång, bland annat visade han mig hemligheten bakom en PowerBall, och på ett av flygen vaknade jag med en penna i näsan. Vad nu detta ger för nöje. Imorn ska vi på snö, och det känns som att hela laget är ungefär hur taggade som hellst, därför är det dags för mig att sova. Håll till godo.

Hejhej!

Skillnaden mellan föregående morgon och dagens morgon var helt klart betydande. Inte bara var det plötsligt ljust och trevligt, någon hade dessutom bestämt sig för att det äntligen skulle få bli vinter även hemma hos Fjällströms. Det var ett sant nöje att få sopa av bilen och skaka av skorna innan man fick åka iväg. Ungefär såhär såg det ut imorse.

..

..

Så imorn bär det av, efter att ha följt damernas WC i slalom idag infann sig skidsuget direkt och bara känslan att packa väskan inför första tävlingen gör en lite extra taggad. Ruka brukar sin vana trogen vara mörkt, kallt, tyst och alldeles underbart. En av de bästa backarna som finns, med världens bästa motstånd, kan inte bli annat än succé. Ska bara skruva åt bindningarna och ta på en extra tröja så ter sig resten naturligt. Och bara en sån sak som att det är WC-premiär.

Internet där uppe brukar vara dugligt, så jag kommer fortsätta rapportera vem som gör vad, varför och vad vi får för resultat, lets go get them. 

Ludvig

..