Hänger på Bosön
Tjena och välkommen till en spontan bildlös lägesrapport från den yngre delen av Svenska Puckelpistlandslaget.
I vanliga fall uppdaterar jag ju enbart denna sida men hur duktiga vi är på våra läger, men jag tänkte att dagens och morgondagens övningar är ju högst puckelrelaterade så det förtjänar omvärlden att ta del av. Jag, Jens och Fredrik tog alltså flyget tidigt imorse ner till Stockholm och Arlanda för att besöka den obligatoriska Kick-offen som tillhör Topp & Talang-programmet hos SOK som vi så lyckligtvis får ta del av. Efter att ha gått fel både en och två gånger i storstaden (som börjar bli en vana) lyckades vi komma fram till Bosön med två minuter kvar till start. Bra för oss. Vi genomför hela kursen med två eminenta fri-idrottare, Michell och Nicklas, båda från Stockholm ursprungligen, och en Uppsala-född skytte (skytinna) vid namn Terese, om hon skulle ha H eller inte i namnet sa hon aldrig.
Så idag började vi klockan 13, fick lite information om vad vi skulle göra och strax satte vi igång på riktigt. Rickard Nilsson som länge hållit i lagets fys-träning pratade om träningsupplägg, en nio-fingrad bandyspelare svepte igenom stöd från Adecco angående Jobb & Skola vid sidan av sporten, Olle pratade om idrott i största allmänhet, men specifikt att skräddarsy sin miljö och personerna runt omkring en för att maximera möjligheterna till ett bra resultat. Allting såklart mycket givande och tänkvärt. Vi parades i lika omgångar ihop med de andra tre och utbytte tankar, erfarenheter och förslag för att sedan ge en beskrivning av varje persons förutsättningar till OS-pallen.
Timmarna flög iväg och plötslig var det middag och installation i nattens sovrum, sedan samlades vi för att lyssna på den lätt legendariske Stefan Holm. Hade för mig att han skulle va kort, men han var nog längre än mig. Han berättade om det mesta från sin karriär, blandat med bilder och funderingar, tips och råd, humor och fakta, och hans förkärlek för statistik. Kanske den bästa föreläsningen någonsin, vill man inte ta OS-guld efter det där är det nåt fel. Han svarade även gärna på frågor och bröt på genomgående värmlänska. Enligt tradition skulle alla komma på en riktigt nördig fråga inom en viss gren till en avslutade frågesport, gissa en gång vem som hade alla rätt. Men väldigt inspirerande och roligt.
Nu sitter jag i någon slags sällskapsrum, eftersom jag varken har dator eller nåt smart telefon med mig, men vaktmästaren lät mig sitta kvar hela natten om det krävdes, väldigt sympatisk man. Dock börjar morgondagens kurs kvart över åtta, så sämnen när nog behövas om man ska lyckas ta in allting vettigt imorgon igen. Så vi avslutar med Mr. Holms troligen bästa fråga, hur vill jag komma ihåg mig själv om 15-20 år? Vill jag ha en medalj mindre på väggen och veta att jag fuskade med träningen i oktober. Tänkvärt.
Och Emil, jag har försökt göra texten större, det går inte.
Vi hörs igen
Ludvig
I vanliga fall uppdaterar jag ju enbart denna sida men hur duktiga vi är på våra läger, men jag tänkte att dagens och morgondagens övningar är ju högst puckelrelaterade så det förtjänar omvärlden att ta del av. Jag, Jens och Fredrik tog alltså flyget tidigt imorse ner till Stockholm och Arlanda för att besöka den obligatoriska Kick-offen som tillhör Topp & Talang-programmet hos SOK som vi så lyckligtvis får ta del av. Efter att ha gått fel både en och två gånger i storstaden (som börjar bli en vana) lyckades vi komma fram till Bosön med två minuter kvar till start. Bra för oss. Vi genomför hela kursen med två eminenta fri-idrottare, Michell och Nicklas, båda från Stockholm ursprungligen, och en Uppsala-född skytte (skytinna) vid namn Terese, om hon skulle ha H eller inte i namnet sa hon aldrig.
Så idag började vi klockan 13, fick lite information om vad vi skulle göra och strax satte vi igång på riktigt. Rickard Nilsson som länge hållit i lagets fys-träning pratade om träningsupplägg, en nio-fingrad bandyspelare svepte igenom stöd från Adecco angående Jobb & Skola vid sidan av sporten, Olle pratade om idrott i största allmänhet, men specifikt att skräddarsy sin miljö och personerna runt omkring en för att maximera möjligheterna till ett bra resultat. Allting såklart mycket givande och tänkvärt. Vi parades i lika omgångar ihop med de andra tre och utbytte tankar, erfarenheter och förslag för att sedan ge en beskrivning av varje persons förutsättningar till OS-pallen.
Timmarna flög iväg och plötslig var det middag och installation i nattens sovrum, sedan samlades vi för att lyssna på den lätt legendariske Stefan Holm. Hade för mig att han skulle va kort, men han var nog längre än mig. Han berättade om det mesta från sin karriär, blandat med bilder och funderingar, tips och råd, humor och fakta, och hans förkärlek för statistik. Kanske den bästa föreläsningen någonsin, vill man inte ta OS-guld efter det där är det nåt fel. Han svarade även gärna på frågor och bröt på genomgående värmlänska. Enligt tradition skulle alla komma på en riktigt nördig fråga inom en viss gren till en avslutade frågesport, gissa en gång vem som hade alla rätt. Men väldigt inspirerande och roligt.
Nu sitter jag i någon slags sällskapsrum, eftersom jag varken har dator eller nåt smart telefon med mig, men vaktmästaren lät mig sitta kvar hela natten om det krävdes, väldigt sympatisk man. Dock börjar morgondagens kurs kvart över åtta, så sämnen när nog behövas om man ska lyckas ta in allting vettigt imorgon igen. Så vi avslutar med Mr. Holms troligen bästa fråga, hur vill jag komma ihåg mig själv om 15-20 år? Vill jag ha en medalj mindre på väggen och veta att jag fuskade med träningen i oktober. Tänkvärt.
Och Emil, jag har försökt göra texten större, det går inte.
Vi hörs igen
Ludvig
Avskedskväll
Hej!
Naturligtvis inleds dagens blogginlägg med ett segerrop för Sverige som just piskade Holland i EM-kvalet. Många verkar tycka detta är lite casual, men nja, det är stort, för att vara sverige, i fotboll. Jag är stolt att vara svensk idag. Utopiskt.
De i princip lovade öppet idag, så vi tog vårt pick och pack, lagade extra matsäck för att utnyttja hela dagens längd, och ställde oss i kö till den första etappen. En kabinfärd senare är världsbilden upp och ner och ingen lift kommer gå på hela dagen, eftersom vändhjulen är täckta med is. Så vi for upp en lift till, hämtade skidor och stavar från förrådet och vandrade ledsamt hem igen för att börja packa ihop inför hemfärden. Det är ganska skön utsickt där uppe.
Naturligtvis inleds dagens blogginlägg med ett segerrop för Sverige som just piskade Holland i EM-kvalet. Många verkar tycka detta är lite casual, men nja, det är stort, för att vara sverige, i fotboll. Jag är stolt att vara svensk idag. Utopiskt.
..
Vad händer annars, igår var hör och häpna stängt, så vi spelade fotboll, tränade bål och pluggade företagsekonomi hela dagen lång. Trots att vädret ser så bra ut här nere från dalen är det tydligen något helt annat efter de tre kabinerna. Tur att jag och Kalven är så löjligt smarta att vi krossar varje kapitel i FE-boken. De i princip lovade öppet idag, så vi tog vårt pick och pack, lagade extra matsäck för att utnyttja hela dagens längd, och ställde oss i kö till den första etappen. En kabinfärd senare är världsbilden upp och ner och ingen lift kommer gå på hela dagen, eftersom vändhjulen är täckta med is. Så vi for upp en lift till, hämtade skidor och stavar från förrådet och vandrade ledsamt hem igen för att börja packa ihop inför hemfärden. Det är ganska skön utsickt där uppe.
..
Vi passade dock på att använda dagen till det mesta för att inte gå av i besvikelsen, så vi började med att besöka det lokala gymmet i utkanten av byn. Kändes väl mest som ett fängelse och doftade nybliven tonårings-rum. På väggarna satt halvnakna 90-talsbilder och byggde på det snurriga intrycket. Sjukt tung benpass och så satte vi av hem igen. Mascot radade upp alla för porträtt-fotografering i solen, oduschad och ljuskänslig var en sådär kombination, när jag inte kunde ha ögonen öppna mot solen tillräckligt länge för ett knapptryck. Men fick en bra lagbild till slut, som ni ser lnedaför stycket här. Eftermiddagen ängades åt tennis och åter tennis, alla möjliga kombinationer av lag och slag.
..
..
Så imorgon runt 05.30 påbörjar vi hemresan, vilken beräknas avslutas runt 20.00 hemma i Åre och såklart upp till skolan dagen därpå, vi har fem veckor med fysträning och trampolin framför oss innan nästa läger hemma i Vemdalen, men så taggad som jag är på att få börja tävla kommer tiden nog gå fortare än Bolt, så länge han inte tjuvstartar. Men en så tidig uppstidig kräver en rättvis insomning, och därför startar jag min sista natt i Schweiz för i år, precis just nu.
Ludvig
Ludvig
Zermatt - Modifiering
Hej igen!
Idag har vi gjort massor med roliga saker, fast beskedet om de återigen stängda backarna förstörde morgonen fatalt. Som dagen innan samlades vi följaktligen kl 11 för fysträning på konstgräsplanen vid foten av berget. Spänst och snabbhet och explosivitet stod på dagens schema, men anpassad efter puckelåkning enligt konstens alla regler. Det tog ingen lång stund innan solen sken som föregående vecka, och värmen kröp fram, snön smälte och vi bara föreställde oss hur nysnön uppe på glaciären hade känts. Såhär såg gårdagens fysträning ut.
Idag har vi gjort massor med roliga saker, fast beskedet om de återigen stängda backarna förstörde morgonen fatalt. Som dagen innan samlades vi följaktligen kl 11 för fysträning på konstgräsplanen vid foten av berget. Spänst och snabbhet och explosivitet stod på dagens schema, men anpassad efter puckelåkning enligt konstens alla regler. Det tog ingen lång stund innan solen sken som föregående vecka, och värmen kröp fram, snön smälte och vi bara föreställde oss hur nysnön uppe på glaciären hade känts. Såhär såg gårdagens fysträning ut.
..
..
Vi avbröt träningen för lite fotboll där det var jämt in i det sista men mitt lag fick till slut se sig besegrat. Fortsättningen bestod av diverse bålövningar, innan vi kompletterade med ett sprint/reaktion/explosivitets-pass designat av Skidgymnasie-coachen och Snowroller-stuntmannen Fredrik Fripps Andersson.
Tillbaka till lägenheten för lunch innan vi i solens sken vandrade ner mot centrum och hade ett lömskt snöbollskrig i väntan på att beachvolleyboll-planen skulle bli ledig. I den kalla sanden slängde vi oss för full hals och en timme senare kändes det som att jag var en del av sahara. Tyvärr offrade sig Höken (Alexander) snäppet för hårt och har nu lindat handen rejält, låt oss hoppas att det inte är allvarligt.
Han har på något sätt tur i oturen, för halva gänget åker nämligen hem med 06-tåget imorgon. Tanken var att de skulle stanna lika länge som vi andra, men boendet gick inte att få så länge, tråkigt men inte mycket att göra, så två av våra fem lägenheter kommer imorgon demoleras av okända typer. Extra tråkigt eftersom de missar vad som troligen kommer bli två löjligt bra dagar i nysnön, om liften öppnar de vill säga.
Nu ska vi naturligtvis komma till dagens höjdpunkt, och värd för denna är ingen mindre än Per Axel Håkan Spett! Som ni kanske vet ser Per vanligtvis ut såhär.
Tillbaka till lägenheten för lunch innan vi i solens sken vandrade ner mot centrum och hade ett lömskt snöbollskrig i väntan på att beachvolleyboll-planen skulle bli ledig. I den kalla sanden slängde vi oss för full hals och en timme senare kändes det som att jag var en del av sahara. Tyvärr offrade sig Höken (Alexander) snäppet för hårt och har nu lindat handen rejält, låt oss hoppas att det inte är allvarligt.
Han har på något sätt tur i oturen, för halva gänget åker nämligen hem med 06-tåget imorgon. Tanken var att de skulle stanna lika länge som vi andra, men boendet gick inte att få så länge, tråkigt men inte mycket att göra, så två av våra fem lägenheter kommer imorgon demoleras av okända typer. Extra tråkigt eftersom de missar vad som troligen kommer bli två löjligt bra dagar i nysnön, om liften öppnar de vill säga.
Nu ska vi naturligtvis komma till dagens höjdpunkt, och värd för denna är ingen mindre än Per Axel Håkan Spett! Som ni kanske vet ser Per vanligtvis ut såhär.
..
..
..
Men kaksmulorna och andningssvårigheterna blev till slut för mycket och vi påbörjade en världsomspännande modifiering. Uppdelade i olika etapper, dessa följer nedan.
..
..
..
Moddar lite
..
..
Och har har vi honom!
..
..
Bland det vackraste någonsin.
Så vad händer mer, vi har två dagar kvar, hoppas vi. Emil tycker vi ska äta tacos frukost/lunch/middag tills vi åker. Emil är dessutom vinnaren av den första koklockan, efter två deltävlingar där Lasse var enväldig dommare, denna gång gick de ut på att stå på händer, och att göra ljushopp. Emil vann två och två och låter därför nu som en ko när han går förbi. Detta är då ett vandringspris som kommer få en ny eller samma ägare under nästa läger. Kul idé. Förra året tog jag alltid med alldeles för mycket kläder på alla resor, nu har jag gjort precis tvärtom två läger i rad. Känns mindre fräscht att dra på svettiga saker direkt efter duschen. Tur jag har kavajen att resa i. Men i den händelse att backen faktiskt är öppen imorn måste jag slockna nu, och kommer vakna i chock imorgon, och se Per. Fin kille.
Över och ut
Ludvig
Över och ut
Ludvig
Zermatt - Vila, vila & vila
Välkomna skall ni våras, att låta er begrunda och avundas det totalt meningslösa innehållet i alla nästkommande rader.
Vi har nämligen haft ofrivillig ledighet i två dagar. Detta beroende på omslag i väder, vind, vatten och vulkaner. Bara de två förstnämda stämmer. Temperaturen har markant sjunkit till oroväckande -15, och nederbörd, dimma och vind ställer till det rejält för de stackars liftarna. Jag som aldrig förr sett denna by täckt i snö var vädligt förundrad när jag klev ut på balkongen vid frukosttid. Om någon känner Fredrik Sätherberg på facebook kan denne för nöjes skull jämföra bilden nedan, och den han lade ut för några dagar sedan.
Vi har nämligen haft ofrivillig ledighet i två dagar. Detta beroende på omslag i väder, vind, vatten och vulkaner. Bara de två förstnämda stämmer. Temperaturen har markant sjunkit till oroväckande -15, och nederbörd, dimma och vind ställer till det rejält för de stackars liftarna. Jag som aldrig förr sett denna by täckt i snö var vädligt förundrad när jag klev ut på balkongen vid frukosttid. Om någon känner Fredrik Sätherberg på facebook kan denne för nöjes skull jämföra bilden nedan, och den han lade ut för några dagar sedan.
..
..
Naturligtvis måste vi förklara, ingen i detta lag har någonting emot snö, tvärt om, det är nog precis vad isfläcken vi tränar på behöver. Men att missa två dagar i sträck när man närmar sig säsong, det är inte vad vi kallar optimalt, men bör heller inte vara någon katastrof. Som de sympatiska coacherna påminner oss, det är länge kvar tills vi ska vara på toppen, det vore ju bara slöseri att köra så bra nu.
..
Men självklart sitter du som läsare och dregglar och skakar av nyfikenhet, "vad gör ni på en vilodag egentligen?". Jodu, nu ska du få höra. Vi har gjort precis så lite som möjligt. Förutom de obligatoriska promenaderna för att hålla kroppen i trim har vi spelat dataspel, tv-spel, kort, sett på film, sett på serier, läst böcker etc. Väldigt krävande. Idag fick vi i alla fall till ett organiserat snabbhet och spänst-pass a la skidgymnasiet i Järpen, vilket alltid är välkommet, även om det utfördes i yrande snö. Och snön gav sig inte på hela dagen, så jag kan bara tänka mig vilka förhållanden som kommer möta oss om liften vill oss väl i morgon. Puckeln kan nog behöva lite jobb, men ingen säger nej till lite puder såhär på försäsongen. För att inte detta ska verka fullt lika tråkigt lägger jag in en fyndig skylt vi hittade inte på Wilde Hilde, klassikt mack-ställe att besöka för oss svenskar. Alltid lika gott.
..
..
Förutom detta lagade jag en fantastisk ungspannkaka idag, Canada har flyttat in på hotellet, Frankrike har åkt hem, jag är fortfarande bäst i Trackmania (om man spelar unitedforever, canyon var ju jättesvårt), och vi har börjat på ett slags skräckfilms tema med klassiker som The Shining och Silence of the Lambs. Sen har vi även lite negativa nyheter, som att Pers skägg fastnar i chipsen, Lars har åkt hem och Roshana åkte ut i idol. Vi hoppas innerligt på öppna backar imorgon, och redan nu ser det ut som att molnen har börjat dra vidare, lovande! Nu måste jag diska.
Senare
Ludvig
Senare
Ludvig
Zermatt - Bakåtvolter, badning och bollspel + kollektiv molnstrejk
Hej på er.
..
Känner att jag vart lite dålig här, det har gått så länge sen sist att min vanliga plan med att vara så detaljrik, lite raserats, som följd av mitt dåliga minne. Om jag minns rätt slutade förra inlägget med en träningsdag kvar innan vilan, och kan med säkerhet säga att jag såg inte ett moln, har nämligen inte sett ett sen vi kom hit. Kollektiv molnstrejk. Vi är uppdelade i tre grupper, tjejer, gymnasiet och landslaget, bara för att det inte ska bli så trångt på ett specifikt ställe. När några hajkar hopp nöter de andra teknik och vise versa. Alla har hunnit vara upp och ner både en och två gånger, medan vissa lägger till en skruv, andra ligger snett och vissa korsar skidorna.
..
Känner att jag vart lite dålig här, det har gått så länge sen sist att min vanliga plan med att vara så detaljrik, lite raserats, som följd av mitt dåliga minne. Om jag minns rätt slutade förra inlägget med en träningsdag kvar innan vilan, och kan med säkerhet säga att jag såg inte ett moln, har nämligen inte sett ett sen vi kom hit. Kollektiv molnstrejk. Vi är uppdelade i tre grupper, tjejer, gymnasiet och landslaget, bara för att det inte ska bli så trångt på ett specifikt ställe. När några hajkar hopp nöter de andra teknik och vise versa. Alla har hunnit vara upp och ner både en och två gånger, medan vissa lägger till en skruv, andra ligger snett och vissa korsar skidorna.
..
..
Vilodagen var välkommen då den svenska lungan inte är anpassad för denna typ av luft. När jag själv lärde mig om mat via det rekommenderade programmet "Landet brunsås", var andra ute och gick på berget, åkte tåg, spelade tennis, plankade, byggde mänskliga pyramider, spelade golf eller bara såg till att vila upp sig. Mitt under dagen hann vi med en BeachVolleyBoll-match vilket också var en klar höjdpunkt, och inte omöjligt återkommande på lördag. Per lagade en väldigt seriös middag följd av glass och det var på det hela taget en lyckad dag. Lasse står oftast för middagsunderhållningen, han har en smula annorlunda humor. Jajust, jag såg inte ett moln.
..
..
Igår var vi då tillbaka i backen, och såg inte ett moln. Vi började göra svårare trick, köra längre partier, börja längre upp, sluta längre ner, jag ni förstår vinken. Time to step up. Mycket bra prestationer från alla håll, Jens satte sin första BDF på snö, och vi måste såklart nämna Lill-Nisse, som, förutom att han åker runt i en Jänkar-jacka, är en begåvning sällan skådad. Han gör samma trick som jag, fast lite bättre. Ska knäcka hans skidor imorn. Eftermiddagsfysen bestod äntligen av fotboll, där mitt lag såklart vann, efter två hörnor i klass med Charlie Adam. Jag och Ricky Svinto Svensson hade dessutom lite spänning i vardagen, när vi på hemvägen tappade bollen i bäcken. Från den lysande stenen jag stod på hade jag perfekt läge att fånga bollen, tills den bytte rikting, och till Rickys panikskrik trampade jag rakt ner i glaciärvattnet, till den växande publikens förtjusning...
Idag såg jag ett moln, trodde jag, fast jag hade fel. Fick en smula panik i backen efter några misslyckade avgångar och de egna prestationskraven tryckte snabbt och säkert ner mig längs den negativa spiralen. Till slut var Lasse tvungen att agera psykolog innan jag kunde avsluta på ett värdigt sätt. Man ska ha sånna dagar också, inte för ofta bara.
..
..
Annars har youtube-klippen fått ett genomslag i rum 20, där förbipasserande kan få ett gott skratt innan de vandrar vidare. Det är mitt andra år här, Emils tredje och Pers trettonde, har inte hamnat där än, men frågar man Adam har han aldrig åkt härifrån. Emil kommer stå för middagen idag. Jag kommer nog stå för lite musik. Om en liten stund ska vi spela fotboll igen, och inte på Adams nyiköpta PS3 & Fifa 12. Nä, på planen. Det är kul. Hörde att det var snö på skutan hemma, och vi nämner bortgångne Steve Jobs.
..
Fred ut
Ludvig
..
Fred ut
Ludvig
Lägesrapport a la Fjällström
Oh hoy!
..
..
I skrivande stund skiner solen som om mörkret aldrig skall återkomma. Mr. Kalv och jag själv är bänkade framför varsin dator i väntan på matsmältningens ljuva underverk, och den oundvikliga fysträningen av Mr. Dimitrios. Han får hjälpa mig med stavningen där, men fantastisk coolt mellannamn på vår grek, som för övrigt bör ha extra cred idag som såg till att ryggen höll hela träningen trots tvivlen, men en sak i taget, och först en bild från solen.
..
..
Så vad har hänt egentligen. Vi mötte de små gymnasie-eleverna på arlanda och flög de två och en halv timmarna ner till Genéve, iförda kavaj för proffsighetens skull. Efter en svettig lunch på flygplatsens burgerking tog vi första tåget och spelade kort ända fram till Visp. Visp är troligen någon form av by, vi hittade i vart fall donken och en gräsplätt, men efter att ha snurrat runt där i en timme hoppade vi på nästa tåg, som då gick ända in i Zermatt. Jag hoppas någon uppmärksammade min ordvits. Här är en bild från Visp.
..
..
Liggandes på rygg på tågvagnens platta golv seglade (rullade) vi långsamt in längs Zermatt:s tågstationsperrong. Två taxibilar fick köra dessa 19 väskor och lika många skidfodral till lägenhetshotellet Casa Vanessa, det senaste årens centrum för det svenska puckepistlandslaget. Fem rum hinnehåller människor sorterade efter kön, status och matlagningskunskap. Enligt tradition kan ingen coach laga middag, vilket gör att vi varje kväll har en förvirrad men blåögd (Lasses tillägg: fin, fantastisk och fulländad) hoppcoach och en hårlös, välutbildad, grekisk fysio.
..
Igår var den första dagen på den soliga glaciären, och det verkar onekligen som att vädergudarna har fattat tycke för Sverige. Vad jag trodde var dagens enda moln visade sig vara spåren at flygplan, men trots det, och trots att vi är cirka 3000 meter närmare solen än i vanliga fall, är backen lika stenhård som en decembermorgon i ett bäcksvart nordfinland. Backens konvexa form gör nedre delen en smula svårare, vilket inte påverkat oss överdrivet mycket. Av de fyra pass vi har hunnit med på Klein Matterhorn har ett utförst i puckellös backe, två vid övre hoppet och det sista i mittpartiet. Gårdagen avslutade jag men en reducering av antalet hopp efter smärtor i nedre delen av ryggen, Janne tog sitt ansvar som den fysio han är och med hjälp av piller, tejp och en ryggkorsett klarade vi av dagen utan problem.
..
..
Typiskt för Zermatt-läger verkar vara fotvärk, och speciellt för de som tagit med sig oanvända pjäxor, men även mina gamla trogna har tryckt på onödigt mycket. Luften uppe på berget är tunnare än den tunnaste spindeltråd, så vattenåtgången ökar kraftigt under dessa veckor. De nya skidorna är såklart fortfarande vassa, vilket är fantastiskt första åket på morgonen i backen, men lite ovant när det kommer in mellan pucklarna. Emil är fortfarande sämre än mig på Trackmania. Pers skägg börjar ge honom andningssvårigheter. Nu ska vi ha fys...
Skepp åhoj!
Ludvig
Ludvig
