Calgary tävling, + video
Hej!
..
Tävling imorgon och träningen har gått bra. Startnr för imorgon:
..
18. Julia Nilsson
29. Veronica Carlqvist
9. Per Spett
35. Ludvig Fjällström
39. Adam Gummesson
42. Emil Eriksson
44. Fredrik Säterberg
Finalen körs kl 21:30 svensk tid.
..
Tävling imorgon och träningen har gått bra. Startnr för imorgon:
..
18. Julia Nilsson
29. Veronica Carlqvist
9. Per Spett
35. Ludvig Fjällström
39. Adam Gummesson
42. Emil Eriksson
44. Fredrik Säterberg
Finalen körs kl 21:30 svensk tid.
..
Bara tänka träning och göra samma sak igen, inga konstigheter. Vi ska dessutom hedra Sarah Burke och alla har små vita klistermärken på hjälmarna. Annars har vi tagit upp pluggandet efter semestern och hängt men några Canadians. Vi startade vårt eget land, Swanada. Jag fick äntligen upp första delen av mitt lilla videoprojekt och nu ska jag lyckas få in den i det här meddelandet.
..
Det gick åt skogen, jag länkar istället, annars finns den på facebook.
..
..
Ludvig
Ludvig
Calgary - brant, hårt och en miljon hus
Hej!
..
Calgary är mycket större än jag trodde, men så hade jag absolut ingen koll på stället heller. Enligt Wikipedia är det landets tredje största stad, ca 1 miljon invånare och plockar man ut en av dom har man en Calgarian. Dom har i vart fall väldigt höga hus, väldigt fina hotell och av någon anledning satt in en TV i våran badrumsspegel. That's right, jag och Fredrik fick tre gånger så stort rum som de andra, tre gånger lyxigare och tre gånger så mkt skitsnack bakom ryggen, allt i sin ordning. Idag tränade jag för första gången i OS-backen från 88, och trots att mycket har hänt sedan dess verkar de leva på eventet än idag. Såhär såg backen ut från toppen.
..
Calgary är mycket större än jag trodde, men så hade jag absolut ingen koll på stället heller. Enligt Wikipedia är det landets tredje största stad, ca 1 miljon invånare och plockar man ut en av dom har man en Calgarian. Dom har i vart fall väldigt höga hus, väldigt fina hotell och av någon anledning satt in en TV i våran badrumsspegel. That's right, jag och Fredrik fick tre gånger så stort rum som de andra, tre gånger lyxigare och tre gånger så mkt skitsnack bakom ryggen, allt i sin ordning. Idag tränade jag för första gången i OS-backen från 88, och trots att mycket har hänt sedan dess verkar de leva på eventet än idag. Såhär såg backen ut från toppen.
..
..
Området verkar kallas Canada Olympic Park, och innehåller hundra tusen små barn som kör portar, sex olika backhoppningsramper, ett flertal parker, en Aerials-platå och en allmänt hård, ojämn, brant och fantastisk puckelbacke. Det sjukaste av allt är dock havet av villor som någon fått för sig att placera på en platå bakom berget. En miljon identiska hem, för den som är lagom. För exakt en vecka sedan var puckelbacken full med gräs, sen fick temperaturen frispel, skönk till fantastiska -40C, kanonerna sprutade dygnet runt och igår färdigställdes resultatet. Såhär såg det ut från botten.
..
..
Som bilden avslöjar blir backen bra mycket brantare på mitten och droppet på andra hoppet avgör loppet så att säga. Träningen idag gick ungefär som förväntningarna och ni som har facebook (vad gör ni andra egentligen?) kan se resultatet på den officiella Swedish Freestyle Ski Team-sidan. Jag försöker dessutom ladda upp första delen av min eminenta videoblogg/dokumentär/allmänt ihopslänga klipp, men filen verkar vara för stor så jag skjuter nog på detta till morgondagen. Kalven får en bild han med idag.
..
..
Emil gjorde en running-man-backflip idag. Per gjorde garanterat störst frontflip. Fredrik låtsas att han kan prata franska och Julia ger gratis massage till den som efterfrågar. Jag rekommenderar! Träning imorn igen och de sägs att temperaturen ska stiga ytterligare några grader, det kanske gör puckeln gott. Alla jag pratade med i liften var väldigt nöjda med snökvalitén, jag undrar vad det är för fel på puder eller slask. Godnatt så länge.
..
Ludvig
New York. Oh yeah.
Hej!
..
Tillbaka efter snabbt uppehåll i den stora staden. Tillbaka i fransktalande, dyra och kalla Montreal. Flyget mot Calgary lyfter om en timma. Men nu börjar jag få fart på kameran och bara internet vill så skickar jag upp några bilder, typ den här.
..
Tillbaka efter snabbt uppehåll i den stora staden. Tillbaka i fransktalande, dyra och kalla Montreal. Flyget mot Calgary lyfter om en timma. Men nu börjar jag få fart på kameran och bara internet vill så skickar jag upp några bilder, typ den här.
..
..
Vi började med att plocka upp Fys-Jannes fruga, sedan rullade vi i lagom hastighet ner mot New York. Väl där anslöt sig Mathilda, tillhörande Adam, och efter att packat in alla väskor på La Guardia Airport Hotel var vi redo att prova på den stora staden.
..
..
Sedan dess har vi gått väldigt mycket, åkt väldigt mycket taxi. Åkt en Limousine, gått på modernt museum, (knäppt), sjukt gammalt museum, (stort), gått på bio, ätit på en rad olika restauranger med olika nationaliteter. Spenderat ofantligt mycket pengar på div. kläder och andra värdsliga saker. Detta pågick från soluppgång till solnedgång och lite därimellan, ända tills sista kvällen när vi beslutade oss för att besöka det klassiska Broadway och Andrew Lloyd Webbers The Phantom of the Opera. Alltså hjälp mig. (Ja jag har just hittat hur man ändrar stil på texten). Men vilken musikal, och vilken upplevelse. Man vill byta karriär direkt alltså. Så tänker jag i och för sig varje gång jag har sett en musikal, men jag hade aldrig förstått att just denna var så bra. Musikstilen är väl kanske inget jag lyssnar på i vanliga fall, men skjut mig om jag inte slutar på eller bredvid den där scenen. Där är min framtid.
..
Var dålig på att fota när vi faktiskt gjorde något,
men det är väl coolt att åka tunnelbana också.
..
En annan stark upplevelse var såklart kyrkan vid Ground Zero. Adam och Mathilda var dessutom och såg Nuggets spöa Knicks på Madison Square Garden. Jag och Jeppe körde varsinn gaddnig, Emil glömde plånboken i en taxi och Fredrik vill absolut nämna sin Tröj-jacka som han köpte på 80% rea. Dessutom vill han nämna att vi var fyra killar och en tjej som gick på Victorias Secret.
..
Nu sitter jag på en flygplats och följer Barca - Real på aftonbladet. Snart får vi flyga, men nu måste jag ta någonting att äta. Hörs mer senare!
..
Ludvig
..
Nu sitter jag på en flygplats och följer Barca - Real på aftonbladet. Snart får vi flyga, men nu måste jag ta någonting att äta. Hörs mer senare!
..
Ludvig
Analys innan semester
Hej.
..
..
Pinguins leder med ett noll mot rangers. Emil spelar Led Zeppelin och imorgon påbörjar vi våran fyra dagar långa semester. Har precis lagt mig i sängen efter ett kort analys-möte med coacherna, känns väl sådär att få höra att åket var rätt kasst när jag själv var rätt nöjd. Men en sak i taget och vi börjar från början.
..
Isen låg kvar från gårdagen, men tack och lov hade det slutat blåsa, solen sken, liften gick som den skulle och på några få små fläckar kunde man känna av vanlig snö mellan pucklarna. Träningen gick sådär, i och med att jag bytte ut övre hoppet till en loop la vi in en Off Axis på nedre hoppet. Jag gjorde dem på träningen som jag skulle men det kändes aldrig riktigt bra och jag visste att kommer jag in i hoppet med mer fart eller lite obalans så kan jag få äta upp landingen till lunch. Med ett sjukt sent startnr hann jag med att bli nervös och låta det gå över till ren otålighet. Orutinerat.
..
Åket gick ungefär som jag ville, landade bra på övre, kunde gå in i puckeln utan att ta ner så mycket fart, men inpå andra var det nog överlevnadsinstinkten som tog överhand och jag drog av en backcross på nedre istället, landade bra och svängde ner över mållinjen på en tid bara tiondelar långsammare än dagens vinnare.
..
Vinnaren heter Mikael Kingsbury (jo det är sant), och tog i och med detta den fjärde raka segern. Själv blev jag 38. Varför? Jag vet inte riktigt, jag hade dåliga poäng på både hoppen, ingen utstickande tid och vad jag tyckte var stabil kontrollerad åkning var tydligen rätt kasst. Nu ska man enligt boken ta med det positiva från den här dagen, lämna den bakom sig, ha tålamod och inte bry sig om att säsongens bästa åk än så länge blev den sämsta placeringen.
..
Vinnaren heter Mikael Kingsbury (jo det är sant), och tog i och med detta den fjärde raka segern. Själv blev jag 38. Varför? Jag vet inte riktigt, jag hade dåliga poäng på både hoppen, ingen utstickande tid och vad jag tyckte var stabil kontrollerad åkning var tydligen rätt kasst. Nu ska man enligt boken ta med det positiva från den här dagen, lämna den bakom sig, ha tålamod och inte bry sig om att säsongens bästa åk än så länge blev den sämsta placeringen.
..
Per blev bästa svensk efter att kvalificerat sig som trettonde man och avancerat upp till en avslutande elfte plats, bra jobbat Per. Fredrik slutade 36 och Emil runt drygt 40. Adam gjorde inget hopp på andra, bytte spår och fick därav en ännu lägre placering.
..
Nu kvitterade Rangers till 1-1. Dom har inte gett upp den här matchen, och det har väl inte jag heller även om självförtroendet prickade botten när poängen lyste upp på den stora tavlan i målområdet. Kanske bra med lite semester för att få ladda om. New York - concrete jungle where dreams are made, oh there is nothing you can do. Det här är ju ändå landet av möjligheter, och nu känns det som att det bara kan gå bättre. Ska stärka mig med att spendera lite pengar i den stora staden och sen är det bara back on track. It aint over til' its over. Tålamod. Som en vis man sa, a mistake becomes a failure when you stop trying.
..
Såklart sörjer vi avlidne Sarah Burke och skänker en tanke till de närmaste.
..
Ludvig
..
Såklart sörjer vi avlidne Sarah Burke och skänker en tanke till de närmaste.
..
Ludvig
Is, alltså verkligen. Is.
Hej på er!
..
Internet är beundransvärt värdelöst, men jag hoppas detta ska nå fram. Lake Placid har, som rubriken antyder, bjudit på ren och skär återkomst av isitiden. Igår var backen mest liten och halvhård. Men efter att träningen blev uppskjuten av fallande träd och strömavbrott så var all snö borta, kylan påtaglig, liften avstängd och backen en lutande hockey-rink. Det syns inte riktigt hur illa det var, på bilden jag tänkte lägga upp, men det går inte.
..
Hur som är vi i Lake Placid, New York, USA. Efter en natt i Montreal tog vi vår karavan av stora svart bilar och rullade över gränsen, in i landet av möjligheter. Tullpersonalen var som vanligt vänskapliga. Typ. Började naturligtvis vistelsen på något äkta amerikanskt, ett klassiskt donken-besök. Sedan blåste vi på hela vägen ner till OS-byn från 1980. Här tog Stenmark guld, här föddes Lana del Rey, här stod hela världens puckelpiståkare hjälplösa ovanför havet av blankis som sträckte sig hela vägen ner till dommarhuset. Precis där och då (några timmar sedan) klev Sverige fram som lite starkare, lite smartare och lite bättre. Eller, ja, poängen är att det gick bra idag trots förutsättningarna. Jag vet att Emil nästan blev överkörd och Per spetsade en backflip, men på det hela taget är vi nog ganska nöjda. Speciellt jag som har fått plocka fram en gammal klassiker, den alltid lika älskade loopen.
..
Det här med bilderna verkar gå sådär. Tänk att inte ens USA kan plocka fram en vettig internetuppkoppling. Tur vi har våran ständigt påslagna hockeykanal, skittles och en pool tre meter från rummet. Annars pluggar vi, stretchar, redigerar filmer, tittar på filmer, spelar kort och sover lite från och till. Snart har vi möte och får bland annat startnummer, jag vet inte ens när tävlingen börjar. Diskuterade ämnet med en av kanadensarna idag, ute på touren vet jag att det är två dagar träning, vila, två dagar träning, tävling, ledig, resa, två dagar träning osv. Men har verkligen ingen koll på datum eller ens vilken veckodag vi är på. sjukt.
..
Okej, startnr för imorgon. 5-Freddan, 27-Spettan, 40-Fjällström, 41-Emil the Kalv och 44-Sir Adam Gumesson. Vårt kval börjar 11.40 vilket gör att det svensk tid börjar ungefär 17.40, om jag har räknat rätt, vilket jag sällan gör. Nu ska jag leka med After Effects, snacka om att man kan döda tid... Wish us luck tomorrow.
..
Ludvig
..
Ludvig
Uråkningsångest
Godkväll önskar jag och Fredrik från rum 2031, Comfort Inn, Montreal.
..
Klassisk uråkningsångest har legat i luften i laget, efter både jag, Per och Adam inte är helt nöjda med insatserna vi gjorde under tävlingen. Mycket cred till Per såklart, som tangerade sitt personbästa, och tog sin bästa placering sedan 2007, en lysande sjätteplats. Kommentarer från Per hittar ni på www.skidor.com/freestyle. Tävlingens segrare var till ingens chock, Mikael Kingsbury, efter att ha slagit jänkaren Jeremy Cota i finalen. Det betyder att han har vunnit tre av tre tävlingar, och även på damsidan har amerikanskan Hannah Kearney tagit alla segrar. Det är spännande i toppen...
..
(Kameran dog självklart i backen, så jag tar bara den bästa bilden jag har på Per)
..
Själv visste jag knappt vad som hände, men i den efterföljande analysen kom vi fram till precis det jag var rädd för. It is all in my head. Det känns helt klart som att kapaciteten finns där, det är dags att sluta vara svensk och lagom och bara göra jobbet. Tur det finns fler chanser. Nästa kommer redan till veckan i Lake Placid, USA. Imorgon ska vi ta våra löjligt stora bilar och styra söderut, över gränsen till jänkarland och inta den gamla OS-byn, mer taggade än någonsin. Taggade på revansch, svett och ära. It aint over til' it's over.
..
Jag och Freddan har börjat tagga igång med filmen warrior. Riktigt bra, se den. Annars har vi vart på gymmet, haft reflektionsmöten och lämnat av Jens på flygplatsen. Jag försöker dessutom lära mig franska, och jobbar flitigt på min film, som jag nog tänker släppa när den här touren är över. Om jag bara kommer ihåg att filma tillräckligt mycket. Så back to work.
..
Ludvig
..
Ludvig
Mt Gabriel
Hejsvejs
..
Vi har finbesök i rum 2415 av Mr. Kanada-Hugo, men dom pratar bara om skateboarding och jag fattar ingenting. Men vi är i Mt Gabriel, på samma gamla herrgårdshotell och snön slutar aldrig falla. Vi tränade igår och idag och här är Emil med hans nya swag-mössa från skistar.
..
..
Pucklarna är väldigt spetsiga och både hoppen bjuder på ordentligen flyg. Herr Bilodeau är tillbaka på touren och kör som aldrig förr. För Sverige går det över lag bra, förutom Jens som tog en brottningsmatch med en puckel och nyckelbenet fick ta skadan. Röntgenplåten är föga trevlig.
..
..
Freddan drog en fin krasch han med och jag jobbar på en liten film där den kommer visas för allmänheten. Plötsligt blev det nästan omöjligt att göra videoinlägg utan att vara wannabe-adam, så han får stå för häftiga lightingbolts och sånt, ja bara visar vart vi är och vad vi gör. Typ. Idag gick det bra, verkar bli backfull och backcross på tävlingen imorn. Spåren känns ganska lika, så jag hakar inte upp mig på vilket spår jag tilldelas, intalar jag mig. Såhär ser backen ut idag.
..
..
Så imorn smäller det. Tävling igen och jag känner mig redan nervös, kanske för att det gick bra idag. Fokus. Det går nog bra. Jesper har fört in en ny tradition att alla får ett uppdrag på kvällen, att kolla upp en viss information till dagen efter, och tillslut kommer vi vara otroligt allmänbildade. Än så länge vet jag att man får ha sex skott i ett jaktvapen, det är fem timmar från Lake Placid till New York och längs vägen ligger en outlet med 220 butiker. Bra början.
..
Jens åker nog hem imorn, Per har massor av snö i skägget, Julia tror att hon är med i Sagan om ringen och Adam vaknar för tidigt varenda dag. Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva mer, jag vill bara ha mat. Men vi ska väl löpa först och stretcha lite, sen får vi se. Eventuellt kör jag upp startnr och liknande ikväll, annars önska oss lycka till för imorn. Över och ut.
..
Ludvig
Holiday Inn, Montreal
Hej mitt i natten.
..
Klockan är snart elva på kvällen, men min kropp tror att den snart är fem. Jag är jättetrött. Sängarna är lika stora, upphöjda och oskönt bäddade som vanligt, det finns inga taklampor och eluttagen är märkligt ostrategiskt utsatta. Kanada är precis som vanligt. Det saknas bara sirap, men det kommer nog till frukosten imorn.
..
..
Idag har vi bara suttit på flygplan hela dagen. Blandat filmer med böcker, musik med barnaskrik och den ena plastiga maträtten efter den andra, men förutom att Jens väska stannade i Munchen gick allting som det skulle. På första flyget hade jag en tio månader gammal version av hur Gary Johnston ser ut i Team America, när han är förklädd terrorist och de har limmat in svart bommul på randon platser i ansiktet. Dessutom skulle knodda naturligtvis skickas mellan hon till vänster om mig och hon till höger om mig. Fantastiskt. Två rediga amerikanare (bilar) väntade på oss vid flygplatsen, och en lite mindre Kia. Efter att ha virrat runt lite vandrade vi in på hotellet och orkade knappt gå till restaurangen. Hade naturligtvis glömt att skatten aldrig ligger på priset och tänkte att här var det minsann billigt. Jo tack.
..
Tänkte skriva mer och ha fler bilder men jag orkar helt enkelt inte. Måste skriva den här meningen med ena handen och hålla ögonen öppna med den andra. Imorn ska vi ta våra bilar upp till Mt Gabriel och se vem som är mest jetlaggad. Tjingpaxx inte. Godnatt.
..
Ludvig
Juluppdatering inför Nordamerika
Tjena bloggen!!
..
Long time no see, men så har jag vart lite ledig också. Typ. Jag firade i vart fall jul, tillsammans med min familj, traditionsenligt hemma i Åre. Min far var så vänlig och gav mig en ny Nikon Coolpix vilken har tagit alla dagens bilder och kommer få följa med mig runt och ge en bild av vad som sker. Jag passade på att lämna in pjäxor, skidor, stavar och allt man kan tänka sig till Hanson och Verkstan för lite uppfräschning, tack för hjälpen. I mellandagarna utnyttjade jag ledigheten till att stärka ekonomin. Tänker mig att New York kommer vara optimalt för att bli av med allting. Men jag är lycklig som får jobba på favoritrestaurangen sen barndomen, det klassiska Broken. Passar på att slänga upp en alldeles för vit bild från uppvärmningarna i Duveds värmestuga.
..
Long time no see, men så har jag vart lite ledig också. Typ. Jag firade i vart fall jul, tillsammans med min familj, traditionsenligt hemma i Åre. Min far var så vänlig och gav mig en ny Nikon Coolpix vilken har tagit alla dagens bilder och kommer få följa med mig runt och ge en bild av vad som sker. Jag passade på att lämna in pjäxor, skidor, stavar och allt man kan tänka sig till Hanson och Verkstan för lite uppfräschning, tack för hjälpen. I mellandagarna utnyttjade jag ledigheten till att stärka ekonomin. Tänker mig att New York kommer vara optimalt för att bli av med allting. Men jag är lycklig som får jobba på favoritrestaurangen sen barndomen, det klassiska Broken. Passar på att slänga upp en alldeles för vit bild från uppvärmningarna i Duveds värmestuga.
..
..
Nyår firades med att uppfylla gästernas önskemål på sagd restaurang, men strax innan tolv fick jag kliva av och uppleva hysterin på torget som vanligt, det var som vanligt trevligt, trots att en tjej började brinna. Men knappt han den sista raketen explodera innan vi var tillbaka i Duved och hamre för att nöta in några finslipningar till den kommande Amerika-touren. Efter några dagar (och mer jobb) fick vi flytta till den lite brantare "träningsbacken", väldans fyndigt namn, men den såg ut ungefär såhär.
..
..
Träningen flöt på, fram till temperaturen droppade till -25 någonstans, då blev backen väldigt hård och Ludvig väldigt mjuk. Tur att legendaren Janne Lathela har fört vidare några knep, via coach Jeppe. Trots att träningen gick bra gjorde den avslutande tävlingen allt annat. Jens stog till slut som segrare över Emil och Per, och äger för närvarande vårt vandringspris koklockan. Vi andra har börjat betta på när han kommer tappa bort den. Men såhär ser det ut när han hackar i vart fall.
..
..
Så vad händer annars. Lillebror har väldigt mycket tjejer och storebror har väldigt mycket skägg, Fredrik har skadat både huvud och sidan (av vad?) men planeras åka med till Amerika. Emil har väldigt långt hår och Adam kan prata igen. Emelie W vart sjua i världscupen, det är ju rätt sjukt. Grattis. United slog för övrigt city, såklart, och Scholes gjorde comeback. Grattis till småkronornas JVM-guld. Den i blues nyförälskade Simon och jag har bokat in en spelning på Copperhill den elfte februari och fick uppdrag att skicka in en bild på oss två, det var lättare sagt än gjort. Vi valde inte den nedan, men ungefär såhär såg det ut hela tiden.
..
..
Nu ska jag packa färdigt och äta pepparkakshus innan det är dags för sängen. Till helgen tävlar vi i Mt Gabriel, Canada. Det är alltså första stoppet av fyra i nordamerika, och jag kommer självklart uppdatera även därifrån, mellan sirapspannkakor och bubbelpool och löjligt stora cocacola-flaskor. Inte riktigt taggad på att flyga flygplan, desto mer på att få tävla igen, så nu kör vi. See you on the other side.
..
Ludvig
Reflektion och Jul-ledigt
Hej och välkommen.
..
Om någon undrar över alla punkter beror det på att annars åker styckena ihop när man publicerar. Det vore ju tråkigt att tappa strukturen! Idag var det i vart fall tävling, och resultaten har ju florerat lite överallt men kan ju sammanfatta som följer. Poäng: Jens 20,72. Ludvig 20,46. Fredrik 20.06. Per åkte tyvärr ur. Detta ledde i vart fall till placeringarna 30 (Jens), 34 (Ludvig), och 35 (Fredrik). Nu blev texten nytt typsnitt och jag förstår ingenting. Tävlingen var parallell och vanns inte helt oväntat av Mikael Kingsbury, CAN. Han är ganska överlägsen än så länge, men det är han värd. Finalen gick på kvällen och såg ut ungefär såhär.
..
..
Landslagsledningen sammafattar dagen såhär:
..
Några korta positiva reflektioner från dagens tävling. Killarna ligger tidsmässigt i nivå med de bästa i världen. Detta trots att vi inte har fokus på fart och att de inte tycker att det går fort. Ludvigs teknikpoäng hade räckt till topp10. Tyvärr dålig utdelning på hoppen idag. Målet den här säsongen är att sätta alla bitar på plats. Dagens tävling visar att när helheten sitter på plats är åkarna i final. Nu blir det ett kortare juluppehåll. Sedan läger och uppladdning inför WC-tävlingarna i Nordamerika.
God jul från ett snöigt och vintrigt Meribel!
..
Jag tänkte slänga in en snabb förklaring av mitt åk. Träningen funkade jättebra trots att jag inte hade det spåret jag föredrog. I parallell lottas kvalet så att varannan åkare åker skiers right och tvärt om. Men allting kändes på plats och jag var mer taggad än nervös inför start. Puckeln hade blivit lite djupare och större än dagen innan eftersom det fortsatt snöa, men det var bara positivt, och ut från gaten stakade jag glatt. Första hoppet gick ganska bra, bresade för mycket på benen inför landning men landade rakt i spåret och kunde åka vidare utan problem. Det kändes fort och kontrollerat och inpå andra hoppet hade jag lite mer fart än på träningen. Så går jag av kicken och ska korsa skidorna, men så går någon signal fel och det totalkrockar med varandra. Ligger och harvar upp och ner för att få dom att lossna från varandra och med metern kvar till landningen övergår dom till kors. Det var som dags. Så drar tillbaka kvickt som attan och hinner inte riktigt föreberda landingen, landar lite backsäte men åker in i mål med kontroll. Åkningen alltså bra, tiden bra, hoppen - inte lika bra. Såhär såg jag ut idag. (Man tar vad man har)
..
..
Det blev en lång förklaring, fingrarna går som av sig själv här, om det blir alltför segt kan ni ju bara hoppa över väl valda delar. Men små detaljer som ska fixas, sen är den där finalen inte så himla långt bort ändå. Tur att det är länge kvar på säsongen. Men det är så svårt att vara nöjd. Får verkligen jobba på det. Nu ska jag hem och fira jul och äta upp mig lite tänkte jag, tack alla ni som följer den här bloggen, alltid kul att folk är intresserade med vad vi gör. Nu handlade det mycket om mig men nu kommer lite små citat från de andra:
..
Fredrik: Bra, synd att man inte kan kontrollera domarna. Men nöjd med åket, eller ja.. jorå.
Per räcker ut tungan.
Jens:
Hej och välkommen.
..
Om någon undrar över alla punkter beror det på att annars åker styckena ihop när man publicerar. Det vore ju tråkigt att tappa strukturen! Idag var det i vart fall tävling, och resultaten har ju florerat lite överallt men kan ju sammanfatta som följer. Poäng: Jens 20,72. Ludvig 20,46. Fredrik 20.06. Per åkte tyvärr ur. Detta ledde i vart fall till placeringarna 30 (Jens), 34 (Ludvig), och 35 (Fredrik). Nu blev texten nytt typsnitt och jag förstår ingenting. Tävlingen var parallell och vanns inte helt oväntat av Mikael Kingsbury, CAN. Han är ganska överlägsen än så länge, men det är han värd. Finalen gick på kvällen och såg ut ungefär såhär.
..
..
Landslagsledningen sammafattar dagen såhär:
..
Några korta positiva reflektioner från dagens tävling. Killarna ligger tidsmässigt i nivå med de bästa i världen. Detta trots att vi inte har fokus på fart och att de inte tycker att det går fort. Ludvigs teknikpoäng hade räckt till topp10. Tyvärr dålig utdelning på hoppen idag. Målet den här säsongen är att sätta alla bitar på plats. Dagens tävling visar att när helheten sitter på plats är åkarna i final. Nu blir det ett kortare juluppehåll. Sedan läger och uppladdning inför WC-tävlingarna i Nordamerika.
God jul från ett snöigt och vintrigt Meribel!
..
Jag tänkte slänga in en snabb förklaring av mitt åk. Träningen funkade jättebra trots att jag inte hade det spåret jag föredrog. I parallell lottas kvalet så att varannan åkare åker skiers right och tvärt om. Men allting kändes på plats och jag var mer taggad än nervös inför start. Puckeln hade blivit lite djupare och större än dagen innan eftersom det fortsatt snöa, men det var bara positivt, och ut från gaten stakade jag glatt. Första hoppet gick ganska bra, bresade för mycket på benen inför landning men landade rakt i spåret och kunde åka vidare utan problem. Det kändes fort och kontrollerat och inpå andra hoppet hade jag lite mer fart än på träningen. Så går jag av kicken och ska korsa skidorna, men så går någon signal fel och det totalkrockar med varandra. Ligger och harvar upp och ner för att få dom att lossna från varandra och med metern kvar till landningen övergår dom till kors. Det var som dags. Så drar tillbaka kvickt som attan och hinner inte riktigt föreberda landingen, landar lite backsäte men åker in i mål med kontroll. Åkningen alltså bra, tiden bra, hoppen - inte lika bra. Såhär såg jag ut idag. (Man tar vad man har)
..
..
Det blev en lång förklaring, fingrarna går som av sig själv här, om det blir alltför segt kan ni ju bara hoppa över väl valda delar. Men små detaljer som ska fixas, sen är den där finalen inte så himla långt bort ändå. Tur att det är länge kvar på säsongen. Men det är så svårt att vara nöjd. Får verkligen jobba på det. Nu handlade det mycket om mig men såhär säger Freddan om sitt åk. "Bra, synd att man inte kan kontrollera domarna. Men nöjd med åket, eller ja.. jorå."
..
Nu är det juluppehåll som sagt och jag paniköper de sista julklapparna, spritsar pepparkakshus, lämnar in skidorna och planerar att äta upp mig lite. Tack alla ni som följer den här bloggen, kul att se att det ökar, så sprid den gärna vidare! God Jul.
..
Ludvig
Race-time!
Godkväll.
..
Lyktstolparna är influgna till backen, middagen bortplockad, kläderna framlagda och nervositeten välkommen. Glasögonen putsade, fickorna tömda och de mentala rutinerna uppslagna på nattduksbordet. Som vanligt. Imorn är det tävling. Och just nu känns det som att det kan gå hur bra som hellst, trots att jag fick det lite sämre spåret. Men jag är så taggad så jag skakar.
..
Lyktstolparna är influgna till backen, middagen bortplockad, kläderna framlagda och nervositeten välkommen. Glasögonen putsade, fickorna tömda och de mentala rutinerna uppslagna på nattduksbordet. Som vanligt. Imorn är det tävling. Och just nu känns det som att det kan gå hur bra som hellst, trots att jag fick det lite sämre spåret. Men jag är så taggad så jag skakar.
..
Startnummer imorn. Ludvig 12, Fredrik 26, Per 29 och Jens 38.
..
Önska oss lycka till.
..
Ludvig
..
Ludvig
Första träningen klar!
Häj.
..
Som jag just skrev på facebook, dagar som idag förstår man varför man håller på med den här sporten, fantastiskt kul att träna idag och bra gick det. Otroligt taggad för imorgon. Extra kul när man får ha rankad bib för första gången. Backen är ganska hård och ganska platt och ganska kort, det är mycket folk, mycket franskt brölande och mycket platta kickar.
..
Adam knockade sig själv i tid till att lunchen skulle börja, och har slagit bort en bit av tanden och sytt i hela tungan. Nu pratar han konstigt och kan knappt äta, men det ser ändå häftigt ut på nåt vis. Det blödde tydligen mycket i vart fall, får nog upp en bild på det senare.
..
Startnummer och andra roliga saker kommer senare, nu ska jag stretcha och lugna ner mig lite, jag vill bara ut i backen och åka mer.
..
Ludvig
Puder puder puder!!
Hejhoj!!
..
Fantastisk dag i backen, på alla möjliga sätt. Skidfilmsvängar, spontanvolter, rostiga gondoler och skäggiga liftvakter, en av de bästa dagarna jag någonsin haft på skidor. Adam har filmat en del så jag hoppas det kommer ut på hans blogg aroundadam.wordpress.com. Men jag har några bilder i vart fall.
..
..
View från lägenhet
..
..
View från liften
..
..
Jens valde fel jacka att köra puder med.
Efter några landingar såg han ut som en kringfarande snögubbe.
..
Tråkigt för de som inte hade sina saker, men imorn ska vi köra puckelpist istället så de behöver inte lida allför mycket. Bara att det missade en dag i paradise. Nu måste jag gå och köpa julklappar någonstans, fattade aldrig att det var så nära jul.
..
Glory man utd som förövrigt gick upp i ledning i PL idag, men det dröjer nog inte länge innan de är tillbaka som tvåa.
..
Hörs senare!
Ludvig
Småtankar i Meribel
Hej på er!
Strax innan klockan sex imorse ringde ett okänt nummer och undrade om jag visste vart Jens var, innan jag förstod vem vi talade om och hur viktigt det var hade jag uppenbarligen svarat och avslutat samtalet. När vi timmen senare var framme på flygplatsen i Östersund hade han i vart fall vaknat någonstans och har sin mor att tacka att han nu sitter i en av bilarna mot Meribel.
Dagen är bara fragmentbilder av plan som landar och plan som lyfter, och två sliskiga överbetalda snabbmatshamburgare. Förvirringen var total när vi landade i Geneve (det ska vara någon apostrof någonstans men jag vågar inte chansa), och telia gav mig prisinfo för Frankrike. Aldrig kännt mig så blåst. Efter den andra sliskiga burgaren la vi oss alla på golvet i ankomsthallen och väntade på att få tag i hyrbilarna, och det var då Fredrik langade fram dagens räddning.
Hej på er!
..
Strax innan klockan sex imorse ringde ett okänt nummer och undrade om jag visste vart Jens var, innan jag förstod vem vi talade om och hur viktigt det var hade jag uppenbarligen svarat och avslutat samtalet. När vi timmen senare var framme på flygplatsen i Östersund hade han i vart fall vaknat någonstans och har sin mor att tacka att han nu sitter i en av bilarna mot Meribel.
..
Dagen är bara fragmentbilder av plan som landar och plan som lyfter, och två sliskiga överbetalda snabbmatshamburgare. Förvirringen var total när vi landade i Geneve (det ska vara någon apostrof någonstans men jag vågar inte chansa), och telia gav mig prisinfo för Frankrike. Aldrig kännt mig så blåst. Efter den andra sliskiga burgaren la vi oss alla på golvet i ankomsthallen och väntade på att få tag i hyrbilarna, och det var då Fredrik langade fram dagens räddning.
..
Jag har alltid gillat krönikor, och alltid hatat dem som skriver dem men som är alldeles för dåliga på det, man har läst någon slags instruktionsbok eller gått en häftig utbildning. Dem som vill ha en lustig och pricksäker avslutning men den blir lika platt som att åka puckelpist i Sunne. Till exempel hon som igår i ÖP lyckades hitta någon slags obefintlig parallell mellan Alexander Gerndts avstängdning från landslaget och Mörsils nya strippklubb, jag blev nästan arg. Så när Fredrik hivade krönikesamlingen "Män kan också amma" av Jonas Cramby mot mitt håll hoppades jag innerligt att han hade vettiga tankar hellre än att fälja regler.
..
Senast i förrgår fick jag beröm om upplägget i den här bloggen och ett tips om att i framtiden skriva krönikor, och det blev jag såklart både självgod och tacksam för. Jag kommer ihåg högstadiets svenskalektioner, där det fanns en uppsjö av regler för vad en viss typ av text krävdes innehålla. Vad som var skillnaden på en rapport, insändare, artikel, krönika och uppsats. Det gick ju självklart så långt att vi fotade de komplexa beskrivningarna av varje text och hade med till proven, det verkade så mycket viktigare att få med ett vist antal delar än att faktiskt ha någonting att säga, eller kunna berätta något så att folk förstod.
..
De inledande kapitlen i boken nådde absolut upp till förväntningarna, men så vände jag blad och såg rubriken "Därför hatar jag gymmet". Redan där började jag känna igen mig, kanske inte så korrekt att komma från vad som ska föreställa en elitidrottsman, men jag har aldrig känns mig så borta som på gymmet. Jag tänker ju naturligtvis inte ge er hela den, det får ni fixa själva, men den är helt fantastisk från början till slut. Det finns inte en chans att jag skulle komma ihåg vad som krävs för att något ska få kallas krönika, (ordet början kännas väldigt fult när man använder det såhär ofta), men jag tvivlar på att "Därför hatar jag gymmet" innehåller dem. Och även om den nu gör det så finns det ingen känsla av att han ska behövt tänka på dem under skrivandet, det är bara så naturligt.
..
Så risken finns att med jämna mellanrum postar iväg någonting sånt här, fast mer om saker jag funderar över eller tycker till om. Och ingen kan klaga på att jag inte följer alla regler för krönikeskrivning, man kan inte ens klaga på att jag började den här meningen med ordet "och", det är här en blogg, så jag får göra precis vad jag vill. Men i och med det här börjar bloggen tappa sitt syfte, och du som fortfarande läser, förutsatt att du gör det, var väl egentligen mer intresserad av vad svenska freestyle landslaget gör, men vi åker bara bil, så det kändes inte tillräckligt för att fylla ett helt inlägg. Men Jens är ju med, Jeppe klagar på Frankrike, Fredrik sitter och vinkar så allt är nog i sin ordning, och enligt prognosen kommer vi ha fantastiskt mycket snö imorn. Det blir kul. Nu dör datorn vilken sekund som hellst, men jag ska faktiskt skriva vad vi gör nästa gång, så kom gärna tillbaka.
..
Tillägg. Allt ovanför skrev jag i bilen på väg hit, men nu är vi framme i Meribel och i morgon ska vi puder redan vid nio. Byn är lite som Zermatt, det känns omodernt men hiskeligt hemtrevligt. Nu ska det sovas.
..
Ludvig
Mer världscup!
Då kom beskedet, tävlingen i Meribel, Frankrike, blir av! Det har varit lite osäkert på grund av snöbristen men nu verkar förhållandena vänt och vara på väg åt rätt håll. Svenska Freestylelandslaget tar självklart emot nyheterna med öppna armar, det kanske låter snällt, men när vi väl är där kan ni lita på att vi inte är snälla. Enormt taggad på att köra, hårt. På lördag flyger vi, tisdag tävlar vi.
Kom tillbaka för mer info!
Ludvig
Analys Ruka
Tjena
..
Så var dagen slut. Alla åkare nerplockade, hejaropen slut, snön ligger still, medaljerna har delats ut, nationalsånger har spelats, mål har uppfyllts och drömmar krossats. Sverige lyste inte idag, men får klart godkänt inför säsongen. Per Spett slutade på 18 plats, två gubbar från final, Fredrik följde näst på plats 22 och jag själv på plats 24. Resterande bjöd tyvärr på krascher och uråkningar. Segrare var en ohotad Kingsbury, Canada. Tvåa jänkaren Sho Kashima och trea, från Frankrike, Anthony Benna.
..
Det prövades ett nytt format där de fyra bästa från finalen kör en superfinal om pallplatserna. Jag vet inte om det var bra, hälften av publiken började gå hem, och åkarna verkade ganska urladdade. Nog för att Kingsbury vad bäst, men det hade han inte behövt vara, alla de andra körde bort sig.
..
Så vad betyder det här för svensk del. Som coach Jeppe lägger fram det, vi är med i matchen! Utan alla onödiga missar så är vi helt klart med i matchen. Vi som är lite yngre har i år som mål att bli rankade topp 30, och på så sätt få starta bland de 30 första varje tävling. Sen i förlängningen är det ju topp 30 som får åka på OS, så varför inte börja redan nu. Men att placera sig på rätt ställe med ett åk som vi vet kan göras bättre, det är ett positivt tecken! Nöjd är ju alltid svårt att vara, men jag hade väldigt roligt idag!
..
Snart börjar el classico och imorn ska vi ta vårt pick och pack och fara hem. På tisdag tas ett beslut angående nästa tävling i Meribel, hoppas hoppas dom kan skrapa ihop lite snö till oss, annars får vi vara hemma och träna och bli bäst i världen. Nu måste jag få ta en kaka, men kanske slänger upp några bilder när jag kommer hem, om jag kommer ihåg.
..
Cred till våra norska vänner Hedvig Wessel och Tevje Lie Andersen som båda tog sig till final idag. Snyggt.
..
Tack för mig
..
Ludvig
WC Premiär, lets go lads.
Hej.
Så var det dags. Första tävlingen för säsongen. Som FIS-Chefen Joe just deklarerade på middagen, den första av sju världscuper i år. Jag är just hemkommen från opening-ceremony på Piste. Folk höll tal, pratade finska, krånglade med micken och tomten delade traditionsenligt ut presenter. Det är nog vad kändis/blogg/event-världen skulle kalla goodiebags, men aldrig fel med gratis choklad. Nu är den här bilden på Jeppe och han ska ju inte köra imorn, han är ju coach, men den är ju fet!
Så var det dags. Första tävlingen för säsongen. Som FIS-Chefen Joe just deklarerade på middagen, den första av sju världscuper i år. Jag är just hemkommen från opening-ceremony på Piste. Folk höll tal, pratade finska, krånglade med micken och tomten delade traditionsenligt ut presenter. Det är nog vad kändis/blogg/event-världen skulle kalla goodiebags, men aldrig fel med gratis choklad. Nu är den här bilden på Jeppe och han ska ju inte köra imorn, han är ju coach, men den är ju fet!
..
..
För er som inte gjort det, se till att gilla Swedish Freestyle Ski Team på facebook, för videos och annat intressant!
..
Kläderna ligger i en hög bredvid sängen. Nummerlappen längst upp. Boken med de mentala rutinerna trängs med liftkort och verktabletter på nattduksbordet. Om några timmar börjar tävlingsprocessen, i sängen, för att förbereda sig mentalt. Imorgon smäller det, då ska allt sitta. Pusslet ska vara färdigbyggt. Alla delar på rätt plats, i rätt ordning. Hitta timing, hitta anspänningen, hitta lite jävlar anamma. Det finns inget what if, inga uråkningar, inget passivt, bara attack, från att sista stavelsen slipper ur läpparna på startern. Three, two, one, attack. Jaga. Och när man väl korsat startlinjen är det ingen återvändo. Bara rakt ner, fullt fokus. Ända tills tailarna går över mållinjen, och man i panik försöker bromsa på blank-isen som skrapats upp, och ramlar in i nätet inför finsk live-TV.
..
Starnr för i morgon: Julia 1, Per 4, Fredrik 18, Adam 22, Emil 31, Ludvig 42 och Jens 45.
..
Lets go lads.
..
Ludvig
Träning och trådlöst trubbel
Hejhej.
Internet har aldrig varit av någon större kvalité i just det här landet, men i år har de nått rekord i att ha så dålig och ojämn uppkoppling som möjligt. Jag förstår knappt hur det är möjligt. I vart fall har jag försökt lägga in några inlägg här som har gått sådär men här nedan har jag moddat om det lite för att passa in i dagens situation, och inte den ursprungliga.
Vi har flyttat några hundra meter närmare backen, och gjort små justeringar i rumsfördelningen, jag och JJ slipper en skäggig dvärg, men får stå ut med en hippebiff istället. Vi gjorde idag den första officiella träningen, och backen ser mer och mer ut som en arena. Det är därav mycket folk, inte bara åkare utan även arbetare och någon enstaka åskådare, plus en drös med coacher längst ner i målområdet. Temperaturen har sjunkit några få grader senaste dagarna och backen påverkas inte överdrivet mycket av det men det är långt ifrån en lätt uppgift vi har tagit på oss, och det verkar fler lag än mitt hålla med om.
Per knackade tre gånger i bordet innan han stolt deklarerade att han minsann inte kraschat än enda gång under det här lägret. Själv har jag lyckats rulla ner för hela mittpartiet, landat baklänges i första landningen och täckt en stackars flicka med snö. Fredrik har slagit i ändan och skidorna flög åt varsitt håll, Emil har landat strax utanför landingen och Julia skulle bara stanna nere vid coacherna, men skidorna försvann och vips låg hon på backen. Nämnas skall att det är blank-is på båda sidorna av puckeln.
Annars ser vi på film, äter kakor, stretchar, slåss och allt annat man kan tänkas sysselsätta sig med. Vi får numer alla måltider serverade på Piste som ligger bara några meter bort, skönt att slippa tänka på sådant. På TVen ramlar en tjockis av sin cykel, i korridoren spelar jänkarna bowling. Imorn får vi nummerlappar, hoppas de inte är lika tight som vanligt. Vi har i vart fall fått häftiga armband som ger inträde till middagen.
Vad exakt håller united på med just nu? Nog för att alla är skadade men Basel?... Jaja, när vi kommer tillbaka är vi starkare än någonsin. United we stand.
För den som har missat det blottar Lauritz sin själ på sirjensalot.wordpress.com, men när jag skaffade den här bloggen då var det minsann sjukt töntigt med sådant.
Stay cool
Ludvig
Internet har aldrig varit av någon större kvalité i just det här landet, men i år har de nått rekord i att ha så dålig och ojämn uppkoppling som möjligt. Jag förstår knappt hur det är möjligt. I vart fall har jag försökt lägga in några inlägg här som har gått sådär men här nedan har jag moddat om det lite för att passa in i dagens situation, och inte den ursprungliga.
Vi har flyttat några hundra meter närmare backen, och gjort små justeringar i rumsfördelningen, jag och JJ slipper en skäggig dvärg, men får stå ut med en hippebiff istället. Vi gjorde idag den första officiella träningen, och backen ser mer och mer ut som en arena. Det är därav mycket folk, inte bara åkare utan även arbetare och någon enstaka åskådare, plus en drös med coacher längst ner i målområdet. Temperaturen har sjunkit några få grader senaste dagarna och backen påverkas inte överdrivet mycket av det men det är långt ifrån en lätt uppgift vi har tagit på oss, och det verkar fler lag än mitt hålla med om.
Per knackade tre gånger i bordet innan han stolt deklarerade att han minsann inte kraschat än enda gång under det här lägret. Själv har jag lyckats rulla ner för hela mittpartiet, landat baklänges i första landningen och täckt en stackars flicka med snö. Fredrik har slagit i ändan och skidorna flög åt varsitt håll, Emil har landat strax utanför landingen och Julia skulle bara stanna nere vid coacherna, men skidorna försvann och vips låg hon på backen. Nämnas skall att det är blank-is på båda sidorna av puckeln.
Annars ser vi på film, äter kakor, stretchar, slåss och allt annat man kan tänkas sysselsätta sig med. Vi får numer alla måltider serverade på Piste som ligger bara några meter bort, skönt att slippa tänka på sådant. På TVen ramlar en tjockis av sin cykel, i korridoren spelar jänkarna bowling. Imorn får vi nummerlappar, hoppas de inte är lika tight som vanligt. Vi har i vart fall fått häftiga armband som ger inträde till middagen.
Vad exakt håller united på med just nu? Nog för att alla är skadade men Basel?... Jaja, när vi kommer tillbaka är vi starkare än någonsin. United we stand.
För den som har missat det blottar Lauritz sin själ på sirjensalot.wordpress.com, men när jag skaffade den här bloggen då var det minsann sjukt töntigt med sådant.
Stay cool
Ludvig
Vilodag matlag och puckelpist med hårda tag!
Tjena!
Jag och Per ska precis stiga in i kvällens bastu, innan det är dags för sömn. Julia lyssnar på Norah Jones. Igår hade vi vila, vilket började med sen uppstigning, frustration över att internet låg nere, sedan en snabb sväng i backen för att vänja sig lite med mina vanliga skidor. Spettet stog för maten igår och om jag har gjort någorlunda rätt kan man titta på hur det gick till här nedan! (det har jag inte gjort så jag länkar den istället)
http://vimeo.com/33024924
Idag i vart fall var första dagen i puckeln, redan från morgonen blåste det ganska ordentligt och hela dagen har vart ganska blöt, både av nederbörd och plusgrader. Som vanligt tränade också Aerials-åkarna till höger om puckelbacken, alltid roligt att titta på. Efter lunch stängde den enda liften som är brukvänlig för oss puckelåkare, mer fanns inte att göra än att börja gå, dock inte hela backen, bara nedre hoppet. Fick mot slutet slänga av några lite mer avancerade trick, men man blev inte kallare av att hika.
Ryssland, tyskland, schweiz, Kanada, USA, jag vet inte riktigt hur många lag som är här just nu, men mycket folk är det, och det gäller att lyckas fokusera på sin egen uppgift, oftare lättare sagt än gjort. Stressen kan komma smygandes men med så vältaliga coacher blåser vi av största oron utan vidare bekymmer. Nu väntar Per på mig i bastun, rekordkort inlägg för er lite latare, men så var det ju en film mitt i allt. Hoppas det är öppet imorn, på återseende!
Ludvig
Jag och Per ska precis stiga in i kvällens bastu, innan det är dags för sömn. Julia lyssnar på Norah Jones. Igår hade vi vila, vilket började med sen uppstigning, frustration över att internet låg nere, sedan en snabb sväng i backen för att vänja sig lite med mina vanliga skidor. Spettet stog för maten igår och om jag har gjort någorlunda rätt kan man titta på hur det gick till här nedan! (det har jag inte gjort så jag länkar den istället)
http://vimeo.com/33024924
Idag i vart fall var första dagen i puckeln, redan från morgonen blåste det ganska ordentligt och hela dagen har vart ganska blöt, både av nederbörd och plusgrader. Som vanligt tränade också Aerials-åkarna till höger om puckelbacken, alltid roligt att titta på. Efter lunch stängde den enda liften som är brukvänlig för oss puckelåkare, mer fanns inte att göra än att börja gå, dock inte hela backen, bara nedre hoppet. Fick mot slutet slänga av några lite mer avancerade trick, men man blev inte kallare av att hika.
Ryssland, tyskland, schweiz, Kanada, USA, jag vet inte riktigt hur många lag som är här just nu, men mycket folk är det, och det gäller att lyckas fokusera på sin egen uppgift, oftare lättare sagt än gjort. Stressen kan komma smygandes men med så vältaliga coacher blåser vi av största oron utan vidare bekymmer. Nu väntar Per på mig i bastun, rekordkort inlägg för er lite latare, men så var det ju en film mitt i allt. Hoppas det är öppet imorn, på återseende!
Ludvig
Plusgrader på kortsvängstävling
Godkväll.
Tvättmaskinen gör några tappra sista varv, disken står på bänken och väntar på att få bli ren. Julia sover, jag och Per har precis kommit ut från bastun och funderar över olika tidszoner. Det börjar ligga mer och mer prylar längst golvet, inför flytten nästa vecka verkar ingen riktigt bry sig ändå. Skidkläderna droppar fortfarande lite vatten efter dagens träningspass. Plusgrader är sällsynt här uppe, och det för med sig en stor effekt, allting blir väldigt blött. Backen, kläder, vägar, bilar, den lilla putsduken i jackan är meningslös efter en användning, då den bara omlokaliserar vattnet på glasögonen, snarare än att ta bort det.
I lägenheten bredvid påbörjade man precis en ny golfturnering på playstationet. Adam sitter och trivs i mitten, nöjd för att han är bäst på golf, nöjd över att vara äldst och få bestämma, men kanske mest nöjd för att bredvid hans säng, på det lilla nattuksbordet, står nu en liten ko-klocka, och den har Adam slitit väldigt hårt för. Svängradie nr 2 i spöregn på backens baksida är ingenting man lär sig på en kvart, men med hårt slit kan till och med en sunne-bo lära sig hemligheten och segra över såväl sandvikare som åre-åkare.
Janne var också nöjd idag, han fick dels beröm för sin skidåkning, och som inte det vore nog fick han byta arbetsuppgifter med Lars, och behövde inte längre stå längst upp i backen där det blåser mest, utan halvägs ner i lä. Vi plockade ner greken på jorden genom att påminna honom hur det såg ut när han skulle ta sig ner för puckelbacken i Val Saint-come, i vintras. Då skämdes vi.
Ett löjligt lång telefon-nummer ringde mig idag, och några timmar senare stod jag med mina kära dynastar i händerna, det var dock efter både träningen och tävlingen, men på fredag kommer snön önska att det aldrig föll, då skall vi köra som bara den. Imorgon kl 2 är coacherna kallade att assistera vid byggandet av puckelbacken, och på fredag blir således första träningsdagen i puckel sedan Zermatt. Helt klart skönt att få åka lite igen.
Dagens bilder kommer från Adam, som försöker bevisa att han är mer än bara videobloggare. Per har berättat om sina drömmar att bygga hus, Lars och krossat ett glas och Fredrik börjar få dreads. Tvättmaskien snurrar fortfarande, disken står kvar på bänken, skräpet ligger kvar på golvet, men imorgon ska vi vila, och min säng ropar på mig. Godnatt.
Ludvig
Godkväll.
..
Tvättmaskinen gör några tappra sista varv, disken står på bänken och väntar på att få bli ren. Julia sover, jag och Per har precis kommit ut från bastun och funderar över olika tidszoner. Det börjar ligga mer och mer prylar längst golvet, inför flytten nästa vecka verkar ingen riktigt bry sig ändå. Skidkläderna droppar fortfarande lite vatten efter dagens träningspass. Plusgrader är sällsynt här uppe, och det för med sig en stor effekt, allting blir väldigt blött. Backen, kläder, vägar, bilar, den lilla putsduken i jackan är meningslös efter en användning, då den bara omlokaliserar vattnet på glasögonen, snarare än att ta bort det.
..
I lägenheten bredvid påbörjade man precis en ny golfturnering på playstationet. Adam sitter och trivs i mitten, nöjd för att han är bäst på golf, nöjd över att vara äldst och få bestämma, men kanske mest nöjd för att bredvid hans säng, på det lilla nattuksbordet, står nu en liten ko-klocka, och den har Adam slitit väldigt hårt för. Svängradie nr 2 i spöregn på backens baksida är ingenting man lär sig på en kvart, men med hårt slit kan till och med en sunne-bo lära sig hemligheten och segra över såväl sandvikare som åre-åkare.
..
..
Janne var också nöjd idag, han fick dels beröm för sin skidåkning, och som inte det vore nog fick han byta arbetsuppgifter med Lars, och behövde inte längre stå längst upp i backen där det blåser mest, utan halvägs ner i lä. Vi plockade ner greken på jorden genom att påminna honom hur det såg ut när han skulle ta sig ner för puckelbacken i Val Saint-come, i vintras. Då skämdes vi.
..
Ett löjligt lång telefon-nummer ringde mig idag, och några timmar senare stod jag med mina kära dynastar i händerna, det var dock efter både träningen och tävlingen, men på fredag kommer snön önska att det aldrig föll, då skall vi köra som bara den. Imorgon kl 2 är coacherna kallade att assistera vid byggandet av puckelbacken, och på fredag blir således första träningsdagen i puckel sedan Zermatt. Helt klart skönt att få åka lite igen.
..
..
Dagens bilder kommer från Adam, som försöker bevisa att han är mer än bara videobloggare. Per har berättat om sina drömmar att bygga hus, Lars och krossat ett glas och Fredrik börjar få dreads. Tvättmaskien snurrar fortfarande, disken står kvar på bänken, skräpet ligger kvar på golvet, men imorgon ska vi vila, och min säng ropar på mig. Godnatt.
..
Ludvig
